onsdag 30 november 2011

Om fundamentalism och objektivitet

Tror att vi alla har behov av att formulera våra egna ”sanningar” för att göra vår värld begriplig. Däremot finns det faror i om en tror ett ens egna eller gruppens sanningar är objektiva och oföränderliga. Mina sanningar är knappast mer objektiva än andras sanningar.

Jag definierar fundamentalister som personer som ser sina ”sanningar” som allenarådande nu och i framtiden. Enligt Wikipedia är fundamentalism ett återvändande till vad man uppfattar som en religions eller ideologis grundläggande och ursprungliga lära, och utgör ett avståndstagande från upplevda kompromisser förorsakade av moderna religiösa, etiska, vetenskapliga och politiska idéer. I denna blogg inleder jag med mina egna tankar och för sedan fram olika former av som jag uppfattar fundamentalistiska ställningstaganden.

Feminism, objektivitet och subjektivitet
Lena Gemzöe, genusvetare, visar i en forskningsöversikt att bedömningar av forskning är subjektiv och inte objektiv, vilket jag tidigare bloggat om här

En viktig bedömningsgrund för forskare är så kallad vetenskaplig kvalitet. Vad en uppfattar som vetenskaplig kvalitet varierar mellan olika bedömare, olika discipliner och hur nära den som ska bedömas ligger det egna forskningsområdet. Skillnaderna är stora. Läs mer i genusperspektiv nr 2 2011 s 6.
Det finns inga objektiva bedömningar enligt denna artikel, utan bedömningen är beroende av individens subjektiva uppfattningar.

Jag har inte sanningen - jag söker den
Det är titeln på en intressant bok av KG Hammar, som jag just nu inte hittar och därför inte kan referera till. Jag har tidigare bloggat om en annan artikel av KG Hammar
Så här skriver han i Att själv vara en del av sitt hopp

”Den teologiska tolkningen av evolutionen som kallas processteologin ser Guds närvaro i processerna som den/det som skapar ständigt nya möjligheter, som i varje nytt ögonblick erbjuds oss väljande varelser. Gud tvingar oss inte att välja det godas möjlighet. Men genom dess icke-tvingande närvaro i varje valsituation kan vi i tystnad och stillhet urskilja ett tilltal, ett kärlekens tilltal som vill i frihet locka oss att handla i kärlek och bli en del av Guds kärleksbygge i världen. Att Gud har skapat mig med potentialitet och möter med nya möjligheter i varje nytt ögonblick betyder att jag själv är bärare av hoppet. Det är jag som kan göra skillnad. Jag kan öva upp min lyhördhet i Nuet, i Mötet, i Ögonblicket. Jag kan se mitt värde som Guds skapelse med valmöjligheter och inte förlora mig i misströstan och självförakt. Gud är tålmodig. Gud väntar. Gud hoppas tillsammans med mig och dig, att vi ska våga välja Guds vilja framför vår egen egoistiskt färgade. ”

Postmodernism
Jag tycker postmodernism är intressant eftersom jag inte tror att mänskligheten någonsin kommer att ha en enhetlig och gemensam bild av hur vi ska organisera oss och fördela makt och ansvar. Det finns inte och kommer aldrig att finnas några paradis i evig tid, utan bara i stunden.

Postmodernismen kritiserar den västerländska vetenskapens tidigare fokusering på förnuft, objektivitet och sanning. Sanningen kan enbart vara tillfällig och spegla en viss grupps syn på världen under en viss historisk tidpunkt. Nya beskrivningar av världen skapar nya former av förtryck. Därför tror jag inte heller på kommunismen. Ett framtida förnuftigt, objektivt samhälle som uppnått sanningen om den rätta lösningen är en omöjlighet.

Se tidigare blogg om postmodernism och om objekt eller subjekt

Om olika fundamentalistiska inriktningar

Marknadsfundamentalism
Borgerliga partier har varit pådrivande och påstått att privatiseringar och konkurrensupphandlingar leder till ökad effektivitet och bättre välstånd. Alliansen har drivit utvecklingen/avvecklingen och miljöpartiet och socialdemokraterna har följt efter. Även vänsterpartister har påverkats. Nu pekar den ena utvärderingen efter den andra på att detta marknadsfundamentalistiska förhållningssätt inte fungerar.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram ett nöjdhetsindex. Så här beskriver organisationen resultatet

”– Efter att nöjdheten i flera år ökat ser vi tyvärr minskad nöjdhet inom viktiga områden som grundskola och äldreboende

• Nedgången för Äldreboende är 2,7 procentenheter – från 67,0 till 64,3 procent

• Nedgången för Grundskola är 2,6 procentenheter – från 71,3 till 68,7 procent“

Läs mer här

Enligt Dagens Arena så har Socialstyrelsen undersökt hur Nöjd-kund-index ser ut i olika kommuner som har infört lagen om valfrihetssystem, lov.
Kommuner som har infört LOV, får generellt sett lite lägre betyg av de äldre jämfört med kommuner som inte infört den nya lagen.

Privatiseringar i välfärden har inte ökat effektiviteten skriver SNS f.d. forskningschef Laura Hartman på DN-debatt.
” Privata alternativ och konkurrensutsättning inom välfärdssektorn har inte blivit den mirakelmedicin som många hoppades på. För första gången har nu en grupp av Sveriges ledande välfärdsforskare studerat följderna av de senaste 20 årens privatiseringspolitik. Förhoppningarna var stora från början: Byråkratin skulle minska, liksom de effektivitetsproblem som plågade den offentligt tillhandahållna välfärden. Vidare skulle kvaliteten och demokratin stärkas tack vare ökad valfrihet för medborgarna. Vår övergripande slutsats är att det råder en anmärkningsvärd brist på kunskap om effekterna av konkurrens i välfärdssektorn. Vi kan inte hitta några vetenskapliga belägg för att de högt ställda förhoppningarna har infriats.”

Orsaken till marknadsfundamentalismen tror jag är kapitalismens kris. Kapitalet söker efter nya enkla sätt att öka vinsten genom att bredda den s.k. marknaden. Det är enklare att ta över välfungerande verksamheter än att utveckla egna koncept i jakten på nya vinster.

Det som tidigare framförts som sanningar om att privatiseringar av offentlig verksamhet är lösningen vittrar idag sönder. Ändå är det alltför tyst om att Grekland, Italien m.fl. krisande ekonomier tvingas sälja tillgångar för att få EU-stöd.

Kapitalistisk fundamentalism
”Vi har fått en ekonomisk diktatur

– Det som händer nu är ett logiskt slut på den process som inleddes när diktaturen föll för snart 40 år sedan. Den representativa demokratin är bara en chimär, i själva verket har vi en ekonomisk diktatur, säger Irini Sophokleoris” i en artikel om Grekland i Fria tidningen.
”Att en teknokrat har utsetts till ny premiärminister oroar många greker. Lucas Papadamous översåg under sin tid som grekisk riksbankschef införandet av euron och var sedan viceordförande för den europeiska centralbanken ECB. De senaste åren har han varit ekonomisk rådgivare till premiärministern. Lucas Papadamous har aldrig suttit i parlamentet eller regeringen och är själv noga med att påpeka att han inte är en folkvald politiker. Han agerar inte efter folkets vilja, utan från den så kallade trojkan – EU, ECB och den internationella valutafonden IMF” enligt samma artikel.

Birger Schlaug skriver i sin krönika i Fria tidningen Lita på den som säger: Tänk själv!
”Lämmeltåg. Det är så det ser ut. När alla springer i flock efter någon sorts ansiktslös varelse som ropar Lita på mig! Budskapet är: Det finns bara en väg, ett sätt att förhålla sig, spring som fan, spring så fort så att du inte hinner tänka på vart du springer.”

Håller med om allt Birger Schlaug skriver utom slutsatsen att vi ”bara” ska stanna upp under några år och reflektera runt om kapitalismen fungerar. Istället ska vi peka på alla exempel som visar på att en annan värld är möjlig och ta nästa steg bort från kapitalismen.

Feminism
Vi bekämpar patriarkatet, den kvinnoförtryckande könsmaktordning som berövar kvinnor grundläggande mänskliga rättigheter. Så står det i vänsterpartiets feministiska plattform, Vidare står det i plattformen ”I arbetsdelningen mellan könen framträder den patriarkala strukturen tydligt. Kvinnors hela tillvaro, sexuellt, socialt, ekonomiskt och politiskt, kontrolleras och styrs av de villkor som patriarkatet sätter upp för hur samhället ska organiseras. ”

Tycker att det är viktigt att synliggöra könsmaktsordningen och dess konsekvenser. Därför behövs statistik som visar på orättvisorna. Men plattformens tydliga uppdelning i kvinnor och män, ger en stereotyp bild av hur män är och hur kvinnor är. Det är lätt att uppfatta kvinnor som de goda offren och männen som de onda förövarna när en läser plattformen. Jag saknar en beskrivning av hur genus formas och konserveras och möjliga vägar för att förändra maktförhållandena.

Vänsterpartiets feministiska plattform vill jag inte kalla fundamentalistisk, men jag tycker att den låser fast könsmaktsordningen i allt för enkla ”sanningar”.

Enligt Fria tidningen i Malmö blev det en succé för feministiskt forum. I artikeln ”Feminism peppar och provocerar ställs frågan Vad feminism är hösten 2011 är ingen lätt fråga att svara på, men svaret är nog att det kan vara nästan allting och vad som helst. Med den gemensamma nämnaren att dagens feminism vill utmana normer och krossa strukturer som upprätthåller patriarkatet och könsrollerna. Det tog sig uttryck i samtal och diskussioner om bland annat hur vi kan tänka och handla för att inte uppfostra våra barn på ett könsnormativt sätt, att vi måste våga se och agera mot hedersrelaterat våld utan att vara rädda att kallas för rasister, hur en kan arbeta feministiskt på ett kommunalt plan, systerskapande i praktiken, hur det går att förena religion och feminism, vilken roll humorn kan spela för feminismen, vad relationsanarkism är, transkamp, killar och feminism och mycket, mycket mer.”

Feministiskt forum i Malmö verkar inte framföra några sanningar utan deltagarna söker fler och nya vägar.

Kommunistisk fundamentalism
”Klasserna är basen i det kapitalistiska systemet och dess lagstiftning kan inte förändra det, Britt. Andra diskrimineringsgrunder är föränderliga, men klass kan inte vara det i ett kapitalistiskt system. ”

Detta är en av flera reaktioner jag fått på mitt förslag att införa klass som ytterligare en diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. Känns lite underligt eftersom det ständigt pågår diskussioner om hur olika klasser ska definieras.

I en tidigare blogg skriver jag mer om reaktionerna på motionen om klass som diskrimineringsgrund. 

Kritikerna mot förslag menar att det är svårt att definiera klasstillhörighet och att förslaget ger ett falskt intryck att det går att lagstifta bort klassamhället.

Jag tycker argumentationen mot att införa klass som diskrimineringsgrund är konstlad. Behovet av att försvara gamla marxistiska ståndpunkter blir så viktiga att en blir blind för att hitta nya former för att motverka klassamhället.

I Ung vänsterns principprogram står det att ”Vårt mål är ett klasslöst samhälle fritt från förtryck –ett kommunistiskt samhälle.”

Är lite osäker på hur jag ska tolka vad som menas med ett kommunistiskt samhälle – är det samhället färdigutvecklat?

På Facebook En socialistisk vision för 2000-talet! Hittade jag denna text

”Allt fler människor vill ha ett annat samhälle. Revolution är ett allt mer populärt ord, som sprider sig från protest till protest runt om i världen. Men det finns inte längre någon klar vision av vad socialism verkligen innebär. Hur kunde det bli så här, och hur löser vi motsägelsen?”

”Det är dags för en ny vision. Hur kan socialismen lösa dagens problem? Vilka omedelbara åtgärder krävs? Vi skissar grunderna till en konkret vision av ett socialistiskt samhälle.”

Jag tycker det är viktigt att samtal förs, att strategier formuleras och att socialismen konkretiseras.

I lokaltidningen hittar jag en recension av boken Bredare Marx utan –ism av Terry Eagleton
”Hos Eagleton blir Marx en mångtydig tänkare, en agitator med Janusansikte och samtidigt, en djupt beläst filosof. Det är befriande. Det har länge funnits behov av en Marx i bredbild här i Sverige, en nyanserad bild bortom den nyliberala propagandan, ” skriver recensenten

Bra att läsa att det finns mer komplexa bilder av Marx.

Tycker att vänsterpartiet har en bra ickefundamentalistisk syn på socialism i sitt partiprogram. Så här står det bl.a.

”Socialismen kan inte vara något annat än demokratins och frihetens förverkligande. Socialismen kan inte planeras och dikteras av partier och politiska ledare. Endast den socialism som bärs upp av folkflerta¬lets aktiva stöd och som förmår anpassa sig till ständigt nya förhållan¬den har förutsättningar att överleva.”

Religiös fundamentalism
Såväl den arabiska våren som en mängd forskning visar att muslimer som grupp precis som andra önskar sig demokratiskt styre och att detta för dem inte innebär att religion måste förkastas. World values surveys statistik visar att 92,7 procent av Algeriets befolkning är positiv till ett demokratiskt styre år 2003. Motsvarande siffra för Marocko och Egypten var 96 respektive 98,5 procent.

När samma undersökning gjordes i Europa och Nordamerika 1999 var 95,2 procent av tillfrågade svenskar positiva till demokrati. Siffrorna för USA och Storbritannien var 85,8 respektive 74,8 procent. Vad man lägger i begreppet demokrati framgår inte av dessa mätningar. Men mycket tyder på att människor i de nämnda arabiska länderna efterfrågar fria val, och att de är villiga att lägga sin röst på islamistiska partier, av vilka några uppfattas som just demokratiska.

En islamist som har förespråkat en islamisk demokrati är al-Ghannouchi, som nu återvänt till Tunisien. Partiet al-Nahda som han tillhör är ett demokratiskt inriktat parti., som vill följa islamiska värderingar men inte införa någon strikt islamisk rätt.

Enligt Ghannouchi kan en islamisk demokrati formuleras utifrån några centrala begrepp från islamisk tradition. Bland annat lyfter han fram begreppet ijtihad, som står för en självständig förnuftstolkning av islams centrala texter, vilka utgörs av Koranen och profettraditionerna (Sunnah).

Ghannouchis och al-Nahdas syn är att det behövs ständiga nytolkningar då samhället hela tiden förändras och att islam är en dynamisk religion som är till för alla tider och platser. Ett annat centralt begrepp som åberopas är koncensus (ijma), vilket tolkas som vikten av att i grupp komma fram till gemensamma majoritetsbeslut.

Den viktigaste termen, som blivit central bland uttolkare som förespråkar islamisk demokrati, är shura, samråd. Ledare ska väljas genom shura, vilket hos Ghannouchi får betyda fria val. Ingen ledare får själv fatta beslut utan att ha diskuterat med andra. Dessa politiska ståndpunkter underbyggs och legitimeras med hjälp av koranverser och citat ur Sunnah.

Koranen används för att etablera synen att människan är skapad som Guds ställföreträdare och jordens förvaltare (2:30) och att hon är påbjuden att rättvist fördela det hon satts att förvalta (57:7). Gud har delegerat ansvaret för skapelsen och dess rättvisa nyttjande till människan och de som ”i alla angelägenheter iakttar regeln om samråd (shura) och som ger åt andra av det som Vi skänker dem för deras försörjning” ska belönas rikligt efter domedagen (42:38-39). Dessa tankar och begrepp har blivit centrala inom den islamiska demokratirörelse som Ghannouchi företräder och syftar till att förhindra alla former av despoti. Inom al-Nahda tolkas dessa också som att folkets vilja ska följas och att den ska realiseras genom folkomröstningar.

I en demokrati ska folket kunna välja, granska och vid behov ersätta sina ledare. Därigenom garanteras folkets suveränitet över den styrande regimen. För Ghannouchi och andra som vill se en islamdemokratisk utveckling av arabvärlden är alltså inte demokrati ett västerländskt påfund som kan förenas med islam, utan snarare ett i grunden islamiskt ideal. Det är det styrelseskick som anses vara påbjudet av gud genom Koranen och Sunnah.

Denna information har jag hämtat i Fria tidningen.
Det finns religiös fundamentalism inom såväl kristendomen som islam. Kristendomen är väl den religion som har tvingat på andra länder mest av sina läror.

I min lokaltidning pågår en intressant insändardebatt om värdegrund, evolution och GUD. Skribenterna har nästan alla en trevlig samtalston, där en försöker bemöta och reflektera runt olika påståenden. Enda mer fundamentalistiska inslaget är från kristna som framför att vi behöver mer kristen etik och moral i skolan.

Det är ganska vanligt att kristna vita i normens mitt inte inser att alla religioner innehåller genomtänkta värdegrunder som berör etik och moral. Om en ser till religionernas tillämpning med historiska ögon, så är det väl kristendomen som stått för det största förtrycket i form av våld, mord och krav på underordning.

Jag tror på den sekulära staten. Den är en förutsättning för att alla människor ska få möjlighet att själva ta ställning till om de är troende och vad de i så fall tror på. Tycker att alla skolor som har en religiös eller etnisk inriktning borde förbjudas för elever med skolplikt, alltså för elever i F-9 skolor. Vet att det inte är möjligt med dagens FN-konventioner, men däremot ska inte offentliga sektorn bidra med medel till dessa skolor. Däremot är det viktigt med en allsidig religionsundervisning i skolan.

Till sist:
Jag har inte sanningen jag söker den och jag vill leva i ett samhälle där alla är trygga nog att våga söka, hitta och söka vidare, såväl i grupp som enskilt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar