Jag är kritisk till den tredje statsmakten, media, vilket jag skrev om igår och i januari i år. Media har ett stort inflytande över människors värderingar och politiska ställningstaganden. En annan problematik är att all reklam som vi ständigt möter påverkar vår självbild, hur vi ska se ut och klä oss för att duga. Unga människor påverkas mest. Det är t. ex. vanligt att flickor redan i lågstadiet önskar bli smalare. I gymnasieåldern bantar nära hälften av flickorna, i många fall med hjälp av extrema metoder. Oftast misslyckas bantningsförsöken. Läs mer i lokaltidningen om just detta. Jag har också tidigare bloggat om reklamen.
Min dröm är alltså reklamfria media och kritiskt granskande journalistik. Likaså en värld fri från all reklam. Känns som om denna dröm inte är möjlig att uppnå. Det jag kan göra som enskild individ är att tacka nej till reklam i brevlådan, låta bli att ta emot reklamfinansierade tidningar och undvika radio och TV med reklaminslag. Dessutom göra politiskt medvetna prenumerationer.
Jag prenumererar på lokaltidningen trots att jag tycker illa om alla TT-telegram och en del andra artiklar. Att läsa om vad enskilda människor som journalister intervjuar på stan tycker är tröttsamt. Alla dessa reportage för att enskilda individer ska synas, när syftet är att locka fler prenumeranter har jag svårt för.
Tycker ändå att det finns information som gör det värt att lägga tid och pengar på lokaltidningen. Jag vill läsa om politiken i min hemkommun, liksom om skeenden som påverkar människors vardag. Tycker också att det finns en del duktiga kritiskt granskande journalister. Gillar också en av ledarskribenterna som är kunnig på mellanöstern och arabvärlden. Tidningen har också några intressanta krönikörer. Läser alla debattartiklar och många artiklar om kultur och existentiella frågor. Tycker också det känns rätt att betala för arbetet med tidningen istället för att den reklamfinansieras helt.
Det finns tidningar som agerar helt oacceptabelt, såsom den nu nedlagda News of the World, det finns halvdana borgerliga tidningar och det finns både bra och dåliga vänstertidningar. Oavsett tidningar är bra eller har en farlig inverkan på samhället, så är pressfriheten en nödvändig förutsättning för att demokratin ska fungera. Och även om jag avskyr all reklam på internet, så använder jag mig också av alla reklamfinansierade gratistjänster. Dagens kapitalistiska tillväxtfokuserade samhälle äter sig in i allt jag gör och tänker. Ibland är det lätt att ge upp.
Andra svårpåverkade områden är den globala läkemedelsindustrin som jag skrivit om i torsdags och för drygt ett år sedan.
Debattartikeln jag nämnde i torsdags har besvarats av en läkare, som är ansvarig för MS-vården som överläkare. Denne läkare tycker inte att det är etiskt försvarbart att behandla en cancerpatient med ett läkemedel som kostar 740 000 kr per patient. Han menar att det finns så många andra patienters behov som borde gå före, Svåra men nödvändiga val http://www.unt.se/debatt/svara-men-nodvandiga-val-1425115.aspx . Debatten om vem som ska få och vem som ska vara utan är alltså igång, eftersom läkemedel är så dyra.
Jag tror att MS-läkaren har missförstått den tidigare debattartikeln. Han är nog ovan vid att läsa statistik över hur cancerläkemedel fungerar. Min erfarenhet är att statistik över hur väl ett läkemedel för patienter med metastaser fungerar ger en skev uppfattning. Statistiken visar medelvärdet, men det finns många patienter som lever bra och länge när de får sina cancerbehandlingar. Jag har sett statistik som ger en bild av att medelpatienten får leva några månader, men jag har fått leva i snart 13 år sedan mina metastaser upptäcktes. Ska jag inte få behandlingar som hjälper mig för att de är dyra och för att andra patienter i livets slutskede fått pröva samma läkemedel och inte blivit hjälpta. Dessutom är det oerhört viktigt att patienter vars cancer kanske har spridit sig får adekvat behandling i ett tidigt skede som kan bota dem från eventuella metastaser. Det handlade onkologernas debattartikel också om. Hoppas de svarar MS-överläkaren. Men framförallt önskar jag att samverkan mellan olika länder för att motverka konsekvenserna av läkemedelsindustrins vinstintressen snarast påbörjas.
För övrigt har jag kört till Järna med tre kompisar. Den miljö antroposoferna byggt upp i Yttergärna känns läkande att vandra runt i. Jag har varit igång hela dagen utan att vila.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar