Reklam, varumärke och identitet

I torsdags skrev jag om migrationsverkets tidning, där Bamse informerar barn om Sveriges flyktingpolitik. Tänker att ett skäl till att ge ut tidningen är att Migrationsverket vill stärka sitt varumärke och framställa sig själva som goda. I berättelser för barnen vill migrationsverket ge en positiv bild av den egna verksamheten, men syftet anges vara att berättelserna är bra för barnen.

Varumärkesarbetet för Uppsala kommun har jag varit med och stött. Tycker det är viktigt att stärka den egna verksamhetens identitet och bygga en positiv gemenskap. Samtidigt finns stora faror i dessa varumärkesarbeten. Varumärkesbeskrivning, verksamhetens egen självbild och omgivningens reaktion på beskrivningen ska stämma överens. Om beskrivningen av den egna verksamheten upplevs som falsk av omgivningen och det finns sakliga argument för att bilden inte stämmer med verkligheten är offentligt driven verksamhet fel ute.

Migrationsverkets bild i Bamsetidningen av asylprocessen är framförallt falsk. Barn behandlas inhumant, barnkonventionen följs inte alltid och barn utvisas ibland till svåra förhållanden. Var syftet att stärka barnen i asylprocessen borde författarna fått fria händer att skriva olika berättelser som ger olika bilder och som inte kopplas ihop med information. Berättelser som inte är förhandsstyrda av egenintressen är bra för att bearbeta och förstå. Den omdebatterade tidningen är något helt annat.

I dagens tillväxt- och marknadssamhälle blandas reklam, varumärke, identitet och kultur ihop i en enda röra. Läs t.ex. vad jag skrev om att beställa reportage i tidningar ”Mer om berättelser” och om hur läkemedelsindustrin använder s.k. spökskrivare för att placera positiva artiklar om sina läkemedel i vetenskapliga tidskrifter .

Tänker på den gamla progglåten ”Allting går att sälja med mördande reklam” som Ulf Peder Olrog skrev på 40-talet. I dagens samhälle har marknadsföringen utvecklats och är en stor andel av ett samhälles bruttonationalprodukt. På mitt jobb har ett stort nytt köpcentrum invigts på andra sidan gatan. När vi tittar ut genom fönstret ser vi en jättehög svart vägg. Med stora bokstäver möts vi av budskapet Media Markt. Överallt i staden möts jag av jättestora reklamskyltar. Så fort jag öppnar internet är det fullt med reklam och en stor andel av min post innehåller reklam, trots att jag har skylten Nej till reklam på postlådan. Alla från höger till vänster använder facebook som finansieras via reklamen.

När jag var drivande i att konsert- och kongress skulle byggas i Uppsala var protesterna stora. Ett skäl var att huset ansågs kosta för mycket och ett annat att byggnaden ansågs vara ful och ett för stort ingrepp i stadens miljö. Reklamen kostar pengar, förfular vår miljö och tär på miljöresurserna, men protesterna är få.

Marknadsföring och tillväxt är idag viktigare än ett hållbart samhälle där människor mår bra. Vi behöver gemensamt vända utvecklingen, så att vi slipper mötas av mördande reklam som människor stressas av, som ger falska bilder av verkligheten och som tär på vår ekonomi och miljö. Bygg istället gemensamt en positiv, sann och hållbar identitet.