Om socialism, egenmakt och dikotymisering

Jag skrev i går om hur jag ser på alla privatiseringar som genomförts sedan 90-talets början. Detta är inte alls samma sak som att jag tycker det var bättre förr. Ett skäl till att privatiseringarna inte mött fler protester är bristen på egenmakt hos medborgare i offentligt driven verksamhet. Grunden till att valfriheten uppfattas som något positivt är att inflytande och påverkansmöjlighet inom skola, vård och omsorg har saknats eller varit nyckfull. Många har känt sig styvmoderligt behandlade.

Jag vet vad jag mår bra av och kan ofta uttrycka mina behov. Offentligt driven och finansierad verksamhet måste vara lyhörd för brukarnas behov. Alternativen till skolmarknad, vårdmarknad, omsorgsmarknad, olika tågaktörer, postaktörer m.m. måste utvecklas. Det räcker inte med gårdagens politiska inflytande över verksamheten. Skattefinansierad verksamhets uppdrag är inte i första hand att ge jobb utan att tillhandahålla bra tjänster som är anpassade till människors behov. Jag efterlyser en tydligare politik från vänstern.

Vänsterns och högerns ideologiska grunder är byggda på ett vi- och dom samhälle och ett klass mot klasstänkande. Vänsterns politiska ideologi har byggt på att arbetarklassen är god och överklassen ond. Radikalfeminsmen bygger sin retorik på att kvinnor är goda och män onda. Rasismen bygger på att vita är goda och svarta onda. Denna dikotymisering är ingen framkomlig väg oavsett det handlat om klass, kön eller etnicitet.

Människor föds med olika privilegier. Olika egenskaper kopplas ihop med kön, klass, etnicitet, ras etc. Dessutom föds vi in i rika eller fattiga familjer. Olika privilegier ger olika erfarenheter och olika maktpositioner, men detta gör inte att vi antingen blir goda eller onda människor. Dikotymiseringen, alltså uppdelningen i vi och dom, låser fast människor i fasta positioner och är ingen framkomlig väg för att öka jämlikheten. Jag efterlyser en tydligare politik från vänster, som har en intersektionell grund i synen på makt. Jag har tidigare skrivit om intersektionalitet, bl. a om maktstrider inom v och Antingen eller, intersektionalitet och stigmatisering.