Klockan kvart i åtta var jag på Uppsala station för att åka på en konferens om jämställdhetsintegrering, tillsammans med flera arbetskamrater. Var osäker på om och i så fall hur länge jag skulle orka. Det blev hela dagen. Känner hela tiden av min kropp och alla rörelser känns vingliga. Däremot var dessa känningar konstanta, så jag blev inte sämre under dagen. När vi var tillbaka vid centralstationen i Stockholm fick alla bråttom till ett tåg som stod inne. Jag gick fort men vågade inte springa av rädsla för att tappa kontrollen över fötterna och ramla huvudstupa.
Idag har jag känt ett litet hopp att mina kroppsliga problem beror på biverkningar av cellgifterna och är reversibla, eftersom jag inte har haft några starka känningar i skelettet på minst en vecka. På fredag har jag nästa läkarbesök, så då vet jag mer.
Ett intressant inslag på dagens konferens var en indelning av människor i idealister, realister och regelföljare. Vi fick ställa oss i det ”hörn” där vi kände oss mest hemma. Jag valde regelföljaren. Intressant uppdelning som jag känner att jag har nytta av i planeringsmöten med andra. Skönt att känna att alla behövs. Likaså att alla kan växla position och inta olika roller vid olika typer av möten. Vet att såväl visionärspratare som realistpratare kan trigga igång mig ibland när jag vill komma till beslut. Tycker samtidigt det är väldigt skönt om andra intar regelföljarrollen, så att jag kan ta mer plats med visionära tankar eller vara realisten.
Denna indelning blev en bra lektion i att få syn på vad mina känslor står för när jag reagerar på andra människor.
Tänker att denna form av mer flexibel indelning är mer intressant än indelningen i personligheter utifrån färgerna röd, gul, blå och grön som jag tidigare skrivit om. Tycker att indelningar i personligheter ibland kan bli för stereotyp och att människor ganska ofta omedvetet intar olika roller utifrån den position hen har i en grupp. Likaså formas vi av andras förväntningar på oss. Bättre alltså att synliggöra olika roller än att utgå från olika personligheter.
Bilden är hämtad från konferensinbjudan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar