På väg från ett möte från biblioteket till bilen snubblade jag
på högerfoten, där jag har gipsfoten. Musklerna klarade inte att bromsa upp
fallet, så det blev några springande steg innan jag rasade i backen. Slog mig
inte allvarligt men blödde från knäet. Värst var känslan att inte behärska min
kropp.
Har varit hos min dotter i kväll. När jag reste mig för att åka
hem höll jag på att ramla igen. Kände lite yrsel. Har också haft en del
huvudvärk.
Dessutom har jag mer ödem i både händer och fötter. Har nog
också fått ökad mängd vatten i lungorna, eftersom jag snabbt blir andfådd. Vaknade
tidigt i morse och hade lite problem med andningen.
I morse tog jag sista tabletterna av cellgiftet Xeloda.
Är orolig över vad orsakerna är till att jag inte mår bra. Tänker
att det kan beror på flera olika saker
- Både cellgifterna Taxotere
och Xeloda påverkar nervändarna i händer och fötter. Det kan vara orsaken
till att jag snubblade i dag och känner mig lite vinglig. Känselbortfall
kan helt enkelt göra att jag får svårigheter med balansen.
- Illamåendet och yrseln kan
bero på svullnad i hjärnan. Tog en betapred i kväll för att se om det
hjälper. Det kan också bero på att strålningen inte hjälpt, så att
hjärnmetastaserna fortsätter växa.
- Ödemen och andra
svullnader kan vara biverkningar av alla cellgiftbehandlingar. Det kan
kanske också bero på allmän slitenhet eller att cancertillväxt påverkar
mitt allmänna hälsotillstånd.
- Försämrat allmäntillstånd
kanske beror på att hela mag-tarmsystemet är påverkat av biverkningar av
såväl cellgifter som kortison och andra läkemedel. Likaså kanske detta är
skälet till illamåendet.
- Levermetastaserna kan ha
börjat växa och påverka såväl mag-tarmsystem som illamående, som mitt
allmäntillstånd.
Oavsett orsak
till mina problem är det just nu tungt.
Kan inte låta bli att kommentera Syriska regimens mord på delar
av sin befolkning, så lite energi har jag i varje fall. Det handlar om ren
rasism mot sunnimuslimer. FN-observatörer förhindras att komma fram till byn
där den senaste massakern ägt rum. De blev beskjutna av Assads styrkor.
Precis som många andra så känner jag mig förtvivlad och maktlös.
Känns förskräckligt att såväl FN som resten av världen inte hittar vägar för
att stoppa blodbaden. Samtidigt som jag gärna skulle se ett snabbt slut på
barbariet, så vet jag att det inte finns några enkla lösningar, eftersom jag
tror att en militär intervention i Syrien skulle öka blodbaden. Våld föder
våld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar