Har nu suttit vid datorn i mer än två timmar, utan att ha
lyckats uträtta det jag tänkte. Jag ska åka med min dotter och hennes familj
till Grövelsjön i juli. Vi har bestämt datum och nu har jag försökt boka men
allt blir fel.
Det verkar bara gå att boka och betala direkt med VISA via
mitt BankID. När jag äntligen fyllt i så mycket så att det är dags att betala
så får jag efter alla inskrivna uppgifter beskedet att mitt lösenord till
BankID är ogiltigt. Har gått in och ändrat lösenordet men får ändå samma
meddelande gång efter gång. Efter flera försök får jag istället betalning
avbruten. Dessutom står det att du kanske redan betalt, men det syns inte hos
banken!!!!
Märker att ju äldre jag blir, desto otåligare blir jag. Ju
mindre sak, desto större otålighet. Kan vara ett skäl till att jag vill jobba
och göra andra saker. Låta mig fyllas av viktiga saker som inte handlar bara om
mig.
Cancersjuka Emma
Lyssnar på P1:s dokumentär Nio mil - en paus från cancern.
Två år efter cancerbesked, efter operationer, strålning och
cellgifter, tänker Emma åka sitt tredje Vasalopp. Hon har fått läkarna att
skjuta upp undersökningen, som skall visa om cancern är kvar, i fyra månader.
Hon vill inte veta, inte innan Vasaloppet. Att klara av ytterligare ett Vasaloppet
blir hennes viktigaste livsmål för stunden. Därför skjuter hon avsiktligt upp eventuella
behandlingar.
Jag blir berörd och
tänker på vilka olika livsstrategier vi har. Tänker också att det mest rätta är
att lyssna och reflektera runt vad en själv vill, oavsett vald väg. Med den
egna viljan som motor tror jag en kan åstadkomma mycket. Tror också att ens
omgivning är bäst stöd om en i första hand lyssnar och försöker förstå,
istället för att komma med en massa välmenta råd. Råd är nog bara bra när de är
efterfrågade. Annars blir de istället lätt till murar i relationerna.
Detta skrev Emma på sin blogg efter att ha genomfört
Vasaloppet i mars i år:
….. ”det är en enorm vinst att få känna att
kroppen klarar av det. Att jag har återfått kontrollen och att det är min kropp
och inte cancerns kropp. Att jag inte vet om jag kommer att vinna över cancern,
för det handlar inte om hur bra eller hur mycket man kämpar, men för varje dag
som jag får vara mig själv så är det en vinst.”
 |
| Kaprifol som trivs tillsammans med äppelträdet i min gamla trädgård |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar