Lite nuläge

Det är skönt att andas normalt och slippa kippa efter luft vid minsta ansträngning. Urtappningen av 2,75 liter vatten från vänster lungsäck var en befrielse. Blodpåsarna har säkert också underlättat, så kroppen får tillräckligt med syre.
Idag har jag fått strålning av hjärnan för tredje gången, se även tidigare blogg. Har vant mig vid att huvudet spänns fast under behandlingen. Nu har jag två gånger kvar, måndag och tisdag nästa vecka. Känner möjligen lite dunkel huvudvärk, men inga tydliga biverkningar. Kanske, kanske har jag återfått lite mer känsel i underkäken.

Jag har gjort två pass yoga per dag, sedan jag kom hem i onsdags. Först det vanliga programmet på ca 15 minuter på morgonen. Sedan gör jag på eftermiddagen ett ryggprogram på ca 20 minuter som jag fått av en kompis. Gör dessutom en kortare balansövning. Känns bra.

Cyklade till Ackis inför dagens behandling, eftersom jag vill komma ut och röra på mig. Hade på mig min gipsfot för att skydda stressfrakturen i foten. Trampade lite snett när jag klev på cykeln och belastade foten marginellt fel. Det smärtade till och gjorde sedan ont när jag cyklade. Klev av cykeln i sista backen och hade väldigt svårt att gå.

Väl framme på strålmottagningen bad jag att en läkare skulle titta på foten. Han skickade en remiss till röntgen och jag blev röntgad klockan fyra idag. Därefter ringde jag en kompis, som kom och hämtade mig med bil. Linkade ytterst sakta och foten värkte. Vid sextiden ringde en läkare från onkologen. Syntes ingen skillnad på foten jämfört med 1 mars. Hon skickar remiss till en ortoped, som får göra en bedömning. Nu värker foten inte lika mycket och jag går lite bättre. Är glad över att det inte gick att se några försämringar på röntgenbilderna, men känner mig drabbad av ytterligare bakslag.

Vildtulpaner från min gamla trädgård. En vän fick några, så nu blommar de hos henne. I stadsparken blommade också tulpanerna för fullt.