Ny ansökan om parkeringstillstånd

Nu har jag skickat in en ny ansökan om handikapptillstånd för att parkera bilen. Fick avslag på förra ansökan, eftersom min läkare kryssat i mindre än 6 månader på varaktighet. Då kollade inte ens handläggaren upp andra saker.

Denna gång skrev jag en lång bilaga där jag räknade upp alla cellgiftbiverkningar och besvär av metastaserna jag har och har haft pga. bröstcancern.

Mår dåligt av att bara lista allt elände. Jag vill tro på förbättringar, liksom jag vill tro att jag själv kan göra något för att min kropp ska orka mer. Ingen kan veta, men i ansökan så tvingas jag att beskriva min framtid i negativa termer för att kunna få ett tillstånd. Sannolikheten är ganska stor att det blir just så, men det är hemskt att tvingas tänka så.

Ett sätt att skydda sig själv kan vara att bre på med negativa framtidsbeskrivningar, eftersom en då känner att beskrivningen inte stämmer, men då ljuger jag ju. Om jag istället är optimistisk i ansökan så får jag inget tillstånd, vilket jag behöver. Har inte gått längre sträckor än hundra meter på flera veckor, vilket är ett av kriterierna. Jag borde alltså ha rätt till ett tillstånd och tycker det är vidrigt att myndigheter idag tvingar många att ge negativa framtidsscenarior av sina egna liv för att få bistånd och stöd.

 Jag vill gå och cykla och avskyr att åka bil jämt, men min verklighet just nu är inte i enlighet med det jag vill.