Min dag

Femte dagen efter halavenbehandlingen. Tror att det är tröttaste dagen. Började dagen på en förskola klockan åtta. Ledde samtal om diskriminering, makt och normer fram till lunch. Bjöds på god hemlagad lunch. Märkte att jag var trött och kände mig lite svamlig, men uppfattade att personalen var nöjda. Förskolechefen vill att jag också kommer till hennes andra förskola.

Därefter blodprov på Ackis. Väl hemma vilade jag och sov tills klockan var närmare sex. Hade ont i ena lårbenet, ont mellan skuldrorna och ont i foten. Åt lite gammal bönsallad. Tog två citodon och satte mig sedan i bilen för att åka till Hågaby och höra på Väsen. Kände mig trött och hade ont. Tänkte att jag kan ju alltid ta bilen hem om det blir för jobbigt. Var inställd på att ta mig hem vid pausen. Blev kvar. Musiken var härlig. Tröttheten försvann. Värken försvann. Jag mådde gott.

Väl hemma hade jag tänkt skriva en längre blogg, men istället fastnade jag framför datorpatiensen Kungen. Nu har jag klarat denna patiense 110 gånger i rad. Att jag klarat den så många gånger i streck beror på att jag kan ångra och pröva lägga korten i annan ordning.

Min planering är helt opålitlig när jag inte har lovat att göra saker med andra. Tänker att patiensen är en form av koncentration, en slags meditation som jag behöver. Och att jag aldrig vet vad jag orkar. Det blir som det blir.