tisdag 31 januari 2012

Vad är skicklighet?

Lyssnade på Jan Björklund på P1 i morse.
Regeringen vill införa särskilda övningsskolor där blivande lärare ska få kvalificerad handledning under sin praktiska utbildning. Vi ska
”införa särskilda övningsskolor där vi samlar ihop ganska många lärarkandidater som då får ha klasserna på de skolorna. Då samlar vi också väldigt skickliga lärare och handledare som hela tiden ska följa lärarkandidaterna, följa upp kvalitén, ge tips och råd och ha utvärdering efter varje lektion, för att höja kvalitén, säger Björklund.”

Regeringen ska alltså inrätta ett slags elitskolor, med skickliga lärare. Här ska lärarstudenter lära sig undervisa. Det blir utvaldhet och särlösning på flera sätt

  1. Vissa skolor blir särskilt utvalda. Elever som går där får speciell undervisning av speciella lärare. Det blir en form av segregation.
  2. Vissa s.k. skickliga lärare flyttas ihop på en skola. De blir utsedda som unika, detta delar upp lärarkåren i extra skickliga och vanliga lärare.
  3. Lärarstudenterna får inte heller möta ”verkligheten” i vanliga skolor, med vanliga lärare.
 Jag är väldigt kritisk till Jan Björklunds skolpolitik. Den känns så svartvit och elitistisk. Nuvarande system där de flesta skolor tar emot lärarkandidater som finns nära lärarhögskolorna, ger flera vinster.  Skolorna får stimulans och utvecklas genom sina kontakter med lärarstudenter, lärarhandledare och lärarhögskolan. Lärarstudenter och lärarhögskolor har kontakter och får inputs från många olika skolor. Lärarstudenterna möter ”verkligheten” i skolan.
De brister som påtalats med nuvarande system kan säkert avhjälpas om handledarna får mer tid och fortbildning för sina viktiga insatser. Om lärare som är intresserade turas om att vara handledare, så sprids den kunskap som sådana uppdrag ger till fler. Genom att lärarhögskolorna ställer krav, följer upp och utvärderar den skolförlagda lärarutbildningen kan alla utvecklas. Ingen är född skicklig eller oskicklig.

2 kommentarer:

  1. FD. lärarstudent som blev ingenjörtisdag, januari 31, 2012

    Jag är inte heller så förtjust i Björklunds skolpolitik och jag tycker inte att hans idé om övningsskolor är bra. Men han lyfter en viktig fråga kring allvarliga brister i VFUn. Jag vet inte hur det ser ut idag, men jag spenderade två år som lärarstudent i början av 2000-talet. Under VFUn fick jag nästan ingen handledning utan var ensam i klassen med eleverna. Många av mina studiekamrater hade liknande upplevelser från VFUn. Situation på skolorna var så pressad att det inte fanns resurser till handledning, i princip blev man som lärarstudent en obetald vikarie.

    Jag tror att det vore bra om man flyttade in delar av den "praktiska" utbildningen till högskolan. Under mina två år läste vi bara teori, vi gick aldrig genom hur man håller en bra genomgång, hur man får grupparbeten att fungera, etc. Allting sånt var tänkt att vi skulle lära oss på VFUn. Jag tror att det skulle vara bättre om högskolorna anställde erfarna lärare på halvtid, för att undervisa i praktisk undervisningsmetodik och handleda lärarstudenter. På den andra halvtiden skulle de vara kvar på sin gamla skolor, där de lärarstudenter som de handleder kan göra sin VFU

    SvaraRadera
  2. Jag är inte så insatt i hur det fungerar i min kommun Uppsala nu. Har hört att stödet till lärare som handleder är lågt, vilket gör att färre vill handleda.Jag gjorde min lärarpraktik i mitten av åttiotalet. Då tyckte jag det var bra med bra lärare jag gick med och metodiklektorer från lärarhögskolan som kom ut.Tycker också att dina förslag är tänkvärda.Och trevligt att vi överens om att särskilda övningsskolor inte är en bra lösning. Viktigast tror jag är att tillföra resurser så att lärare som handleder får tillräckligt med stöd och lärarutbildningarna har tillräckligt med resurser att följa upp och samarbeta med kommunerna.
    Britt

    SvaraRadera