Min tid räckte ändå till ganska mycket när jag var ensamstående mamma. Den räckte till att jobba, ta hand om barn och gå på politiska möten.
När dottern kom upp i tonåren räckte tiden utöver att vara kommunalråd också till att så och skörda, klippa gräs och gå i skogen, sköta hus och städa, träna på Friskis & svettis och träffa vänner.
Nu räcker tiden knappast till mer än att jobba halvtid och gå på något politiskt möte i månaden. Jag har ingen trädgård, slarvar med städningen, hinner knappast med att träna och tittar aldrig på TV. Det jag gör är framförallt att träffa barn och barnbarn när det passar dem och därutöver facebookar, mejlar och bloggar jag. Jag gör och gör av med min tid, men vad vill jag egentligen göra? Och hur mycket ska jag försöka styra mitt liv? Kanske är helt OK att bara facebooka och mejla och blogga och följa stundens ingivelse och tidens ström.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar