torsdag 8 december 2011

Om att 1+1=3 och om ovisshet

Xeloda slutade fungera för mig 2009 och i slutet av sommaren slutade Taxotere fungera. Däremot är ett plus ett är fortfarande tre eller med andra ord, behandlingen med båda cellgifterna tillsammans fungerar. Cancerfaktorn har fortsatt nedåt. Den ligger nu på 360, vilket är en minskning med 3,7 procent. Inte så stor minskning. Faktorn ska ner under 25 om behandlingen fortsätter fungerar fullt ut – men ändå åt rätt håll. Som högst har mitt Ca-15 varit 584. HB ligger för lågt, men övriga värden har gått åt rätt håll. Levervärdena är inte bra men bättre, liksom värdena som visar aktiviteter i skelettet.

Armen och handen är sämre. Min läkare sa att det kan bero på en slags cancertillväxt i trådform djupt inne i armhålan, i plexus brachialis. Eller på strål- och operationsskador efter bröstcanceroperationen. Tror också att cellgifterna kan påverka negativt.

Har googlat på plexusskador och hittade att barn kan få sådana skador vid förlossningen. Spädbarn med plexusskador kan tränas med olika rörelser, se här
Wikipedia blir bättre och bättre. Här hittade jag bra bilder av plexus brachialis, "överarmsflätan" ett nätverk av nervfibrer i skuldran.

Operation är riskfyllt och görs sällan. Är det cancertillväxt så beror det på att cellgifterna har sämre verkan i armhålan och jag kan inte få mer strålning av armhålan, eftersom jag redan har fått maxdosen hösten 1994. Det är bara att hålla tummarna för att den träning jag gör eller cytostatikan hjälper. Jobbigt är det i varje fall att bli mer och mer kraftlös i arm och hand.

Är skönt att cellgifterna slår mot mina metastaser. Känner mig ändå lite trött och uppgiven. Tror att det tar psykiskt på mig, att ständigt vänta på nya besked om behandlingen hjälper. Jag lever i ett slags treveckorscykler.

I morgon får jag behandling och nästa gång blir först den 9 januari. Så nu ska min kropp få vila lite längre från cellgifterna. Känns både skönt, jag vill ha ett uppehåll, och samtidigt lite nervöst. Lång tid då metastaserna kan ladda och ta fart. Dessutom längre tid med ovisshet om åt vilket håll det går. Blir nästa besked, som jag får 9 januari också att behandlingen hjälper eller….

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar