lördag 17 december 2011

Intersektionalitet och normkritiskt arbete

Jag har flera gånger bloggat om vikten av ett intersektionellt tänkande och intersektionalitet som analysmetod, bland annat här.
Har genom motioner till vänsterpartiets kongress 2010 och 2012 också försökt introducera begreppet. Motionerna har mitt partidistrikt ställt sig bakom. Likaså remissvar på olika programförslag. Svaren från partiet har varit allt annat än positiva. Mer kunskap behövs.

Programkommissionen svarar så här på de senaste motionerna. Först kommer motionen och sedan svaret.

Motion om intersektionalitet
Under arbetarrörelsens framväxt var inriktningen att klasskampen gick före jämställdhetskampen och att kvinnornas krav fick avvakta till klasskampen var vunnen. Klasskampens könsmässiga blindhet har nu synliggjorts och partiprogrammet bygger också på feministiska teorier. Nu är Vänsterpartiet både ett feministiskt och ett socialistiskt parti. Politiken byggs upp både utifrån kön och utifrån klass. Patriarkatet är enligt partiprogrammet en självständig maktfaktor, där män är överordnade och kvinnor underordnas. Men det finns fler maktordningar än de som bygger på kön och klass.


Vänsterpartiets teoretiska modeller utgår framförallt från produktionsprocess och ägande. Men föreställningar som bygger på stereotyper om kön, sexuell läggning, etnicitet med mera återskapar också maktordningarna och därmed individers möjlighet till frihet och inflytande.


Nästa steg är att också synliggöra heteronormativiteten och den etniska blindheten och utveckla ställningstaganden med utgångspunkt från ett intersektionellt tänkande. (Begreppet intersektionalitet används för att beskriva och analysera samverkan mellan olika maktordningar i samhället.)


Varken klass eller kön är någon homogen eller konfliktfri kategori. Makt är varken endimensionell eller oföränderlig. Makt konstrueras vid olika tidpunkter och inom olika grupperingar utifrån olika maktordningar som samverkar och motverkar varandra. Ensidig fokusering på en motsättning åt gången: överklass/arbetarklass, kvinna/man, heterosexuell/homosexuell eller invandrare/svensk, får som konsekvens att motsatsparen blir stereotypa och framstår som sanna. Komplexiteten, men också förståelsen av hur kategorier bildas och samverkar går förlorad. Därmed finns också en risk att strategiska vägar till förändring förblir osynliga.

Jag föreslår kongressen besluta

Att programkommissionen ska beakta vad som framförts i motionen i nästa förslag till partiprogram


Att programkommissionen ska anordna seminarier i syfte att utveckla partiets ideologi utifrån maktordningarna kön, klass, rasifiering och heteronormativitet.

Programkommissionens motionssvar
Programmet påtalar i sin nuvarande form att varken klass eller kön är homogena eller konfliktfria kategorier och pekar i flera passager på hur olika maktstrukturer relaterar till varandra. Programkommissionen ser därför inget behov av att införliva en ytterligare teoretisk modell för att uppnå vad programmet i sin nuvarande form redan är kapabelt att påvisa.


I motionen förekommer ett antal endast vagt definierade begrepp. Mest problematiskt och samtidigt symptomatiskt är bruket av ”makt” och ”maktordning”. I motionärens kortfattade beskrivning av det föreslagna intersektionalitetsperspektivet är ”makt” något som på en och samma gång befinner sig bortom varje bestämning och samtidigt är helt självklart. Det vill säga, att man kan rada upp olika maktordningar som varje individ i en given situation kan vara föremål för, samtidigt som man undandrar sig en konkret analys av denna makt, hur den uppstår och reproduceras och hur den strukturerar samhället, inte bara den enskildes liv i varje ögonblick.


Det är programkommissionens mening att ett införlivande av perspektivet som det formuleras i motionerna är förenat med stora problem. Risken är att ”komplexiteten, men även förståelsen av hur kategorier bildas och samverkar går förlorad”, för att använda motionärens egna ord.


Det stora problemet med intersektionalitetetsperspektivet som motionärerna vill få fram är att det till sist inte återstår något kollektiv subjekt som är större än individen. Medan vår analys av kapitalismen och patriarkatet lyfter fram dels hur hela samhällsordningen reproducerar maktförhållanden, dels hur olika individer har gemensamma sociala intressen, leder motionärernas analys till motsatsen. Detta är ett fundamentalt problem för en politisk rörelse som just önskar organisera människor för breda sammanfallande intressen, och för att ändra hela samhället.

Programkommissionen föreslår

att avslå motionen

Jag har inte skrivit ett färdigt partiprogram utan vill framförallt påbörja ett samtal. Därför är det egendomligt att bemöta motionen med att det saknas flera analyser och förklaringar. Det är alltså inte sant att intersektionalitet undandrar sig en konkret analys av maktordningar, hur de uppstår och reproduceras och hur de strukturerar samhället. Helt fel att bara den enskildes liv i varje ögonblick analyseras. Lika fel är att påstå att det inte återstår något kollektiv subjekt som är större än individen.

Intersektionalitet visar hur samhällsordningen reproducerar fler maktförhållanden än klass och kön. Med en intersektionell teori och praktik kan vänsterpartiet organisera människor för bredare sammanfallande intressen, och för att ändra hela samhället. Idag är det alldeles för mycket av klasskampsretorik eller kvinnokampsretorik som få människor identifierar sig med. Dagens vänsterpartiteorier bygger ofta in motsättningar mellan olika strukturellt underordnade grupper genom stereotypiseringar och endimensionella analyser. Med en intersektionell analys så tror jag att partiet kan bli bättre på att så väl bemöta rasistiska vita arbetarklasspojkar, som att få fler vita arbetarklasspojkar att engagera sig i vänsterpartiet och rösta på vänsterpartiet.

Användning av intersektionalitet och normkritik i vår omvärld – några exempel


Några organisationer
Amnesty genomför grundkurser i normkritik och fördjupningskurser om intersektionalitet och normkritisk pedagogik för pedagoger.
Kvinnofolkhögskolan i Göteborg genomför tvåterminskurser om intersektionell organisering.
"Vad sker i brytpunkten när t ex kön, klass, etnicitet, sexualitet och funktion möts i situationer, strukturer och personer och hur kan en intersektionell organisering se ut?"

Agera – utan att diskriminera har tagit fram en handbok om hur en kan motverka diskriminering. I boken är intersektionalitet framlyft och materialet innehåller en intersektionell analysmodell på s 83-84.

Män för jämställdhet skriver i sin idéplattform Mot alla maktordningar

”Vi är medvetna om att vi alla är formade av könsmaktsordningen men även av en klassmaktordning, en hudfärgsmaktordning, en åldersmaktordning etc. Ett medlemskap i Män för jämställdhet är inte ett vaccin mot förtryckande beteenden utan snarare en viljeyttring om att delta i en process för att bli mer medveten och för att förändra. Vi eftersträvar att inte föra vidare eller återskapa förtryck av något slag inom eller utom vår egen organisation.”

Jag har tidigare bloggat om att Machofabriken, en samverkan mellan Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR), Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) och Män för jämställdhet, arbetar normkritiskt och tänker intersektionellt.

Tankesmedja och resurscenter Interfems vision är ett samhälle fritt från diskriminering där kvinnor med utländsk bakgrund blir en erkänd resurs och får större ekonomisk och politisk betydelse på arbetsmarknaden och i samhället. All vår verksamhet genomsyras av ett normkritiskt genusperspektiv, där fokus är på åtgärder som bidrar till ett samhälle fritt från diskriminering. Många seminarier, liksom interfems makthandbok genomsyras av ett intersektionellt perspektiv.
RFSL har inte särskilt uttryckt att de arbetar intersektionellt men däremot normkritiskt. Likaså så utgår de från flerdimensionella maktanalyser i sitt principprogram.

I vårt heteronormativa samhälle har mannen och det maskulina en överordnad position och kvinnan och det feminina en underordnad. Inte heller RFSL som organisation står fri från denna könsmaktsordning. Även HBT-personer handlar på olika sätt utifrån vilket kön man identifierar sig med, tillhör eller tilldelas.


Feminism handlar övergripande om en medvetenhet om att det finns ett stort antal faktorer som leder till att män, det manliga och det maskulina, generellt sett gynnas på bekostnad av kvinnor, det kvinnliga och det feminina. Feministiskt arbete handlar om att synliggöra rådande patriarkala strukturer, genussystem och normer, ifrågasätta dem och göra något åt dem.”

Även RFSL Ungdom arbetar normkritiskt och har tagit fram ett särskilt metodmaterial BRYT.

LSU - Sveriges ungdomsorganisationer lyfter framförallt ett normkritiskt perspektiv. Ur organisationens idéprogram

” Normer kan begränsa människors möjlighet att delta fullt ut i samhället. Ett normkritiskt perspektiv utmanar de normer som hindrar unga människors lika möjlighet till organisering delaktighet, inflytande och makt. Mångfalden i samhället är en realitet och en möjlighet. LSU tar avstånd från alla former av diskriminering. Alla oavsett ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, kön, könsidentitet eller könsuttryck ska ges samma möjligheter och rättigheter. LSU menar att i ett samhälle där grupper konsekvent exkluderas förlorar demokratin styrka och legitimitet.”

Humanisterna värnar om det sekulära samhället och åtskillnaden mellan religion och politik. En strävar efter att de mänskliga rättigheterna skall vara överordnade religiösa dogmer, normer och värderingar. Humanistisk konfirmation eller livssynsläger är en konfirmation utan religiös anknytning, som jobbar med en normkritisk, upplevelsebaserad pedagogik.
Myndigheter
Enligt information jag fått ingår ett intersektionellt tänkande i NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid) utbildningar. Många publikationer som kan laddas ner eller beställas via NCK lyfter intersektionalitetstänkandet. T. ex. Ulrika Dahls kunskapsinventering och situering av forskning.

"Det viktigaste är inte vad extremisterna tycker utan vad den stora majoriteten gör": från hatbrott och homofobi till heteronormativitet och intersektionalitet.”

Både NCK:s forskningsrapporter och DEJA:s utredninga, Hedersrelaterad problematik i skolan - en kunskaps- och forskningsöversikt visar att en intersektionell analys är en fördel i arbetet med hedersrelaterade frågor. Ett intersektionellt arbete innebär varken stereotypisering eller dikotymisering. Lagar och mänskliga rättigheter sätter tydliga gränser för vad som är brottsligt. Om en inom lagens ram kan arbeta med dynamiskt blir det möjligt att åstadkomma varaktiga förändringar i maktstrukturerna. Detta har t ex framgått av Famnen i Uppsalas arbete med hedersrelaterade frågor, vilket du kan läsa om i boken ”När man krockar”.

Skolverket har tagit fram lilla genushäftet 2.0 ”Om genus och skolans jämställdhetsmål” som lyfter såväl ett intersektionellt perspektiv på skolan (s 23 -25) som vikten av ett normkritiskt reflekterande (s 28 – 29).

Skolverket lyfter också forskaren Gaby Weiner som uttalar att de grundläggande hindren att nå högre utbildning är fattigdom och stora familjer med föräldrar som är lågutbildade. Hög social klass verkar i gynnsam riktning liksom, i viss mån, att vara flicka. Etnicitet är en faktor som kan slå åt bägge håll, beroende på vilken etnicitet det handlar om och på vilket skolämne det rör sig om. Hon letar i sin forskning efter samverkande faktorer som förstärker könsskillnaderna, det som inom samhällsvetenskaperna kallas för intersektionalitet.

Även diskrimineringsombudsmannen DO har många publikationer om intersektionalitet på sina webbsidor. Ordet lyfts också som viktigt i DO:s ordlista
Forskning
Tema likabehandling pekar i sin nya forskningsöversikt om likabehandling i arbetslivet på att det finns alldeles för lite forskning om hur arbetslivet kan bli mer jämlikt genom att förändra normer och strukturer. Mer forskning efterlyses om hur förändring kan uppnås genom att arbeta intersektionellt. Du hittar forskningsöversikten här

Nationella sekretariatet för genusforskning har i en skrivelse inför regeringens arbete med forsknings- och innovationspropositionen 2012 bland annat anfört följande
”Under senare år har delar av genusforskningen ägnat stort intresse åt att undersöka det som uppfattas som normalt, självklart och oproblematiskt. Genom att inkludera andra maktordningar än kön, till exempel etnicitet, klass, ålder och sexuell läggning har genusforskningen bidragit till ökad kunskap om hur skillnader, ojämlikhet och diskriminering skapas och reproduceras.


Till exempel: Hur ser normen för en patient/tilltänkt kund/blivande förälder ut? Genusforskningen har bidragit till att utveckla kunskapen om bemötandefrågor inom vård och skola, men också andra verksamheter, såväl kommersiella som offentliga organisationer.”

Via genuslistan kommer en förfrågan från Nordisk rättsvetenskaplig forskning som i vår ska ge ut ett Temanummer, Retfærd nr 3 2012 om Intersektionalitet och rättsvetenskap.

Nordisk rättsvetenskaplig forskning har allt mer uppmärksammat olika maktrelationer i förhållande till rätten. Interaktioner mellan kön, klass, etnicitet, sexualitet, ålder eller funktionshinder har inte studerats eller analyserats i någon större utsträckning inom nordisk rättsvetenskaplig forskning. Däremot har dessa interaktioner behandlats inom genusvetenskapen inom vad som kommit att kallas intersektionalitetsteori. Begreppet intersektionalitet bygger på antagandet att de erfarenheter människor gör och tillskrivs i termer av tillgång till makt och samhällsresurser präglas av strukturella maktförhållanden och sociala identiteter.


Nordisk rättsvetenskaplig forskning efterlyser bidrag med artiklar som fokuserar olika delar av rätten i förhållande till teorier kring intersektionalitet.”

Forskning om genus och intersektionalitet pågår på alla universitet. Ett litet exempel är Linköping där Nina Lykke, föreståndare och professor vid Tema genus tidigare uttalat att det övergripande temat för den forskning som ska bedrivas i Gexcel är ”Föränderliga genusrelationer, intersektionalitet och förkroppsligande.” Detta reportage är från hösten 2007 

”Intersektionalitet är ett relativt nytt och omstritt begrepp i genusforskningen. Nina Lykke var själv en av dem som introducerade det, i en artikel 2003 som gav upphov till en stor debatt.

Det handlar om att genus inte är den enda aspekten som definierar oss människor. Genus finns inbakat i ett sammanhang tillsammans med andra sociala kategorier. Etnicitet, klass, sexualitet, ålder och nationalitet spelar alla en stor roll, och därför behöver vi studera genus i samspel med dessa andra sociala kategorier.
- Tanken är att genusforskare inom medicin, å ena sidan, och kultur, filosofi med mera, å andra sidan, ska arbeta ihop i excellenscentrumets regi. Tillsammans kan de bygga en bro mellan medicinska och kulturvetenskapliga förståelser av kroppen, både den kvinnliga och manliga kroppen.


Föränderliga genusrelationer, slutligen, är vad mycket inom genusvetenskapen redan handlar om: Om hur genusrelationer kan förklara ekonomiska och politiska skillnader, maktskillnader och förtryck.”

Även forskning om vithetsnorm och rasifiering skrivs ur ett intersektionellt och normkritiskt perspektiv.  Författare till ”Den svenska vithetens melankoli”. Håller inte med om allt, men rapporten visar att det finns många stenar att vända på om rasismen ska minska.

Tobias Hübinette och Catrin Lundström avslutar med orden

”När själva kärleksobjektet är hotat, befinner sig under belägring eller till och med är på väg att försvinna för alltid −− när både det vita och homogena Sverige och det antirasistiska och jämställda Sverige tycks tyna bort −− infinner sig en vit melankoli. Och den vita melankolin är fylld av gränslös smärta.”


Avslutning
En vän till mig, en forskare som medverkat till att intersektionalitet introducerats i Sverige skrev så här avseende vänsterpartiets svar på intersektionalitetsmotionen.

”man måste hela tiden relatera frågorna till det kapitalistiska systemet och inte tappa det marxistiskt teoretiska perspektivet, då intersektionalitet i sin radikala version (den som jag och andra förespråkar) inte handlar om individer enbart eller i första hand utan om de strukturer som resulterar i att individer exkluderas, superexploateras och diskrimineras. Intersektionalitet är en poststrukturalistisk teoretisk modell. Det finns ingen motsättning mellan marxistisk social teori och intersektionalitet. Det är en vidare utveckling av denna.”

En annan forskare, vän och partikamrat säger att queerfeminism är en utveckling av marxism, eftersom båda inriktningarna handlar om hur maktstrukturer byggs upp utifrån konstruktioner, marxism utifrån konstruktioner av klass och queer utifrån fler konstruktioner med grunder i HBTQ- rörelsen. En av Marx grunder var att klass är en konstruktion och därför kan klassamhället förändras om jag förstått det hela rätt. Normkritisk pedagogik kallades när den introducerades i Sverige för queerpedagogik.

Vänsterns politik bör inte bygga på två separata stereotypa ben, klass eller kön. Istället anser jag att politiken bör ha sin grund i de kunskaper som har utvecklats utifrån arbetarrörelsens kamp mot klassamhället, kvinnokampen, kampen mot kolonialism och dess följder och slutligen HBTQ-rörelsens kamp. Dagens könsnorm, klassnorm, vithetsnorm och heteronorm har sina ursprung i tidigare århundradens maktstrukturer och biologistiska förklaringsmodeller. Funktionsnormer, åldersnormer, tvåkönsnormer och religionsnormer har också historiska ursprung som t ex medfört att människor tvångssteriliserats och spärrats in på olika s.k. vårdinrättningar.

Jag tänker att antingen gräver vänsterpartiet sin egen grav genom att vägra följa och agera utifrån aktuell forskning och människors erfarenheter av strukturell diskriminering eller så återtar partiet arbetarrörelsens bildningsideal och blir en radikal vänsterkraft i samhället.

1 kommentar:

  1. Oj här var det mycket att fundera på. Och en massa utmärkta hänvisningar.Jag har aldrig hört ordet intersektionalitet förut, men började gradvis förstå när jag läste igenom din text. Ett nytänk som verkar uppfriskande, man anar att det kan leda till nya insikter. Kram för ditt jättearbete att skriva ner allt detta. Hoppas att programkomissionen läser det./Astrid L-E

    SvaraRadera