söndag 20 november 2011

Intersektionalitet, antirasism, kön och klass

En av de fem punkterna i vänsterpartiets framtidsstrategi är antirasism. Detta är viktigt. I det antirasistiska arbetet ingår att motverka orättvisor och klasskillnader. Vänsterpartiet ska konsekvent stå upp för människovärde, mot vardagsrasism och mot islamofobi. Huvudutmaningen för Vänsterpartiet är att förhindra att andra partier övertar Sverigedemokraternas människosyn och dagordning. Ett litet rasistiskt parti i riksdagen är illa, men att andra partier steg för steg övertar deras politik är betydligt värre. Det handlar om att bekämpa rasism och diskriminering.

Detta har jag hämtat ur vänsterpartiets framtidsstrategi.Tycker att texten har en intersektionell ansats, eftersom den både berör klass och etnicitet.

Om vi inte redan lever i ett tvåtredjedelssamhälle, så närmar vi oss i snabb takt. Klassamhället hårdnar. Fattigdomen ökar. Några, ofta pojkar och män som drabbas av klassamhället går med i främlingsfientliga och rasistiska partier och rörelser. Jag har mött dem som lärare i skolan, som grannar i miljonprogrammets områden och i andra sammanhang. Tycker det är viktigt att skilja på individer och deras ställningstaganden, på sak och person. Tycker alltså att det är viktigt att vänsterpartiet i alla sammanhang står upp för antirasismen och samtidigt inte kränker och mobbar enskilda individer, för deras ställningstaganden.

Har mött främlingsfientliga individer som kränker kvinnor. Det är viktigt att också stå upp för mäns och kvinnors lika värde och motverka alla former av könsförtryck och stereotypiseringar i alla sammanhang.

Utöver rasistiska och könsförtryckande ställningstaganden står också många främlingsfientliga rasistiska partier för ett hat mot HBT-personer. Även i samtal om sexuell läggning och könsidentitet gäller det att stå upp för allas rätt och lika värde. I fullmäktigeförsamlingar och andra debatter ska vänsterns partiföreträdare bemöta rasistiska, främlingsfientliga, könskränkande och homofoba argumenten.

I framtidsstrategin står också att vänsterpartiet ”När vi möter människor läxar vi varken upp dem eller predikar för dem, istället lyssnar vi och bekräftar människors upplevelser och problembeskrivningar.”

Tycker att normkritiskt tänkande och intersektionell analys är bra att ha i bakhuvudet i samtal med enskilda individer. En ska alltså inte använda dessa ord, men utgå från tänkandet i mötet. Många med främlingsfientliga åsikter känner sig kränkta och diskriminerade i samhället. I samtal tror jag det är viktigt att ställa frågor om den enskildes upplevelser av utsatthet och bekräfta utsattheten i enlighet med förslaget till framtidsstrategi. Utifrån ett normkritiskt perspektiv kan en prata om vilka normer som verkar diskriminerande. Klassnormen stänger ute människor som anses ha ”fel” kläder, ”fel” kroppsspråk och som inte använder medelklassens språk. Arbetarklasspojkar och landsbygdsbarn upplever en utsatthet i medelklassens skolor och i mötet med staden, vilket synliggörs i den dolda läroplanen.

Den dolda läroplanen, som skrivits av Donald Broady publicerades första gången i Kritisk Utbildingstidskrift KRUT år 1981. Den innebär att eleverna inte i första hand lär sig engelska, matematik, samhällskunskap mm, utan snarare att visa självkontroll och underordna sig befintliga maktstrukturer. Eleverna förväntas inte ta egna initiativ utan att först kontrollera med lärarna att det är tillåtet. Att vara självständig reduceras till att arbeta på egen hand med tilldelade uppgifter. Skolan lär också en del elever att de inte duger, att deras misslyckanden är deras fel. Den dolda läroplanen handlade när den första artikeln skrevs mycket om att sortera eleverna, om att framförallt arbetarklassens barn ska lära sig att underordna sig. Pedagogerna var ofta omedvetna om att det i undervisningen också ingick disciplinering. Sedan den första artikeln skrevs har det bedrivits mycket forskning i klassrummen. Tidigare osynliga normer och disciplineringar har synliggjorts och pedagogiken har förändrats. Likaså retoriken. Det finns fortfarande dolda läroplaner men de ser både annorlunda och olika ut beroende på klasstillhörigheten hos eleverna på den enskilda skolan. I en ny utgåva från 2007 avslutar Donald Broady sin inledning med orden

”Den dolda läroplanen, eller om man så vill de dolda läroplanerna, kamoufleras än mer när det mesta som händer i skolan utmålas som styrt av individers – lärares, elevers och föräldrars – fria val. Att uppmärksamma allt det som människor inte väljer utan tilldelas är minst lika viktigt idag som för trettio år sedan.”

I samtal kan en sedan gå över till att prata om hur mansnormen, heteronormen och vithetsnormen också verkar utestängande. Dagens patriarkala strukturer leder till att katten går på råttan och råttan på repet, alltså att en sparkar neråt. Det är här den intersektionella analysen kommer in, alltså att synliggöra vem som är mest maktlös och att använda den makt en har för att åstadkomma ett bättre samhälle.

Vänsterpartiets praktiska politik handlar om att ge maktlösa mer makt. I praktiken är sällan den ene enbart offer och den andre enbart förövare, även om den ene ofta är mer maktlös än den andre. Ju mer maktlöshet desto mer behov av stöd. I praktisk handling bör vi inte ställa olika grupper mot varandra, inte ställa kvinnor mot män, invandrare mot svenskar, bi- och homosexuella mot heterosexuella och inte arbetarklass mot medelklass utan istället i varje situation granska vem som har bäst förutsättningar att åstadkomma förändringar för att uppnå målen. Tillsammans i kamp för ett mer jämlikt samhälle har vi mycket makt. Och pojkar och män som också drabbas av klassamhället bör vi försöka få med på vänsterns planhalva i denna kamp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar