Söndag förmiddag

I fredags skrev jag om Anour Brahem Quartet. Nu finns en recension i lokaltidningen. Vi var många som uppskattade denna konsert.
I går började jag på en blogg ”Frihet att välja” . Har så många tankar i huvudet som jag vill skriva ner. Vet inte varifrån drivkraften kommer, men hoppas att det jag skriver kan påverka något. Nu ska jag snart iväg på medlemsmöte. Vi ska välja kongressombud till vänsterpartiets kongress i Uppsala i januari. Jag har skrivit många motioner som jag fått stöd för i min organisation. Hoppas på att bli vald, så att jag får möjlighet att plädera för det jag tror på.

Andra tankar som snurrat under morgonen är alla epitet som journalister och politiker sätter före namn och organisationer. Bättre att beskriva vad som avses. Jag tänker på orden terroristen…., kommunisten…., terrororganisationen…., islamisten och det finns säkert många fler. Syftet är att stämpla någon för alltid som mindre värd eller som farlig. Det visar på ett statiskt tänkande, det som en gång varit kan aldrig förändras. Det handlar också om maktutövning. Med detta menar jag inte att jag står för dessa begrepp, men att jag tror att alla kan förändras i mer demokratisk riktning. Demokrati är rätt väg för att motverka alla former av våld och förtryck.

Ofta undrar jag hur utvecklingen i Palestina blivit om inte väst genast stämplat det demokratiskt valda partiet Hamas i Gaza som terrorister.

Högern är särskilt skicklig på att stämpla andra och själva lyckas undvika en diskussion om deras delvis smutsiga historia. Nu ligger Maria-Pia Boëthius ledare ute på nätet. Så här beskriver hon högerns pr-apparat
”I hela mitt vuxna liv har högerns pr-apparat dragit all vänster över en kam, stoppat ner den i en säck, dragit åt snaran och hävdat att alla tankar i den riktningen leder till massmord och Gulag. All vänster har gjorts ansvarig för Stalin, ”titta på historien”, fast majoriteten motsatt sig ohyggligheterna i den kidnappade socialismen. När det nu blivit dags att närmare granska Moderaternas obehagliga historia försöker de skoja bort den: dels därför att den är riktigt hemsk, dels därför att de börjat sno attraktiva paroller från vänster. De verkar påstå att man alltid ska döma vänstern utifrån sin historia, men aldrig högern. Varför det? Vem är högerns Stalin? Franco i Spanien? Sydamerikas diktatorer, Pinochet, eller Greklands junta? Sydafrikas apartheidregimer? Salazar i Portugal? Sukarno i Indonesien, som mördade hundratusentals vänsteraktivister? Antikommunisten Mc Carthy i USA som härmade inkvisitionen? George Bush? Eller alla folkmördare som föregick demokratin (ungefär som i Syrien och Jemen i dag) de som önskar den demokrati som högern i Sverige från allra första början motsatte sig? Var de en kidnappad höger?”

För övrigt mår jag bra och har haft lugna helgtimmar.