”Det är terrorismen som ska bekämpas. Inte öppenheten, rättssäkerheten eller idén om människors lika värde.”
I min lokaltidning uttalar sig Maria som tillhör mayafolket angående valet i Guatemala:
”Jag har alltid röstat. Men jag tror inte att en president kan lösa våra problem, utan att lösningarna ligger i lokalsamhällets händer. Vi måste börja med oss själva, inte bara titta uppåt. Det handlar om att skapa lokala krafter som på sikt kan förändra Guatemala och utmana den ekonomiska, politiska och militära makteliten“.
Maria bor i en by i gränstrakterna till Mexico, som var väldigt utsatt för våldet under det blodiga 36-åriga inbördeskriget. En tidigare högt uppsatt militär som troligen har ansvar för många av militärens dåvarande övergrepp på civilbefolkningen är nu en av presidentkandidaterna.
Så här skrev en partikamrat till mig på facebook, som jag tidigare har bloggat om :
” Inom alla partier finns en apparat bestående av bland andra partistyrelse, VU och anställda m fl. Denna apparat återspeglar i bästa fall medlemmarnas åsikter, men det finns åtskilliga exempel på att så inte är fallet. Apparaten har ett intresse att slå vakt om sina positioner och stödja kandidater som företräder apparatens intressen. Detta är inget konstigt, så fungerar alla organisationer. Denna partiapparat är också i regel emot medlemsomröstningar, tycker att den förstår saker bättre än medlemmarna. Vi bör inse och erkänna att detta är demokratiskt problem som finns i de bästa organisationer och just därför vara positiva till ett mera direkt medlemsinflytande i form av rådgivande eller beslutande omröstningar.”
Jag har tidigare berättat om en student vars masteruppsats delvis bygger på att hon följt mig i mitt arbete. I denna blogg tog jag också upp att fullständig jämställdhet aldrig kan uppnås genom statliga beslut. Det krävs ett också ett ”underifrån arbete”, med såväl aktiviteter i partier och föreningar, som medvetandegörande på arbetsplatserna, som ökad kunskap och metodutveckling i förskolan och skolan. Upproret mot könsmaktsordningen behöver komma underifrån. Så här står det bland annat i uppsatsen:
”Genom att sprida feministisk kritik av maktförhållandet mellan könen och föreställningar om könen arbetade man för ökad kunskap och förhöjt medvetande, vilket var en betydelsefull praktik inom rörelsen. Proteströrelsen fungerade således som ett kunskapsprojekt. Alla situationer av underordning analyserades. Erfarenheter som kunde tyckas vara högst personliga visade sig vara väldigt allmängiltiga - och därmed politiska – och kvinnor lärde sig att se på sin situation på nya sätt.”
Läs mer om innehållet i uppsatsen på min blogg.
Jag har också tidigare bloggat om boken föregångarna. Så här skrev Anita Göransson bl a i sitt kapitel
”Vänsterrörelsen var från början djupt humanistisk och det genomfördes en kritisk granskning av hela samhället. Efter några år stelnade rörelsen när folk sökte sina teoretiska rötter och fastnade i olika fraktioner och sekteristiska grupper. Detta var början till slutet för den breda vänsterrörelsen enligt AG.”
Jag är en person som drivs av viljan att förändra. Blir därför ofta en kritiker i olika sammanhang, oavsett det handlar om att kritisera andra partier eller kritisera politiken och kulturen i det egna partiet. För mig har det alltid varit lättare att få stöd från medlemmar eller medborgare i det politiska arbetet. I min tjänstemannaroll är det roligare att prata direkt med olika arbetsgrupper, för där är ofta flexibiliteten större. Chefer hamnar oftare i försvarsställning. Jag har alltså oftare känt stöd från människor som har ett underifrånperspektiv. Personer på ledande positioner har jag vid flera tillfällen blivit motarbetad av.
Tänker att när jag blir motarbetad i mitt förändringsarbete handlar det ofta om att rörelsen/organisationen stelnat. Medlemmar, arbetstagare på lägre positioner och medborgare behöver inte på samma sätt bevaka och försvara sina positioner.
Ordet öppenhet används ofta i den politiskt korrekta retoriken. Vem vill inte uppfattas som öppen? Men makt korrumperar. Viljan i vardagen att var öppen är ofta betydligt sämre, särskilt för en person som riskerar sin position om personens agerande i olika sammanhang synas. Tycker at Maria från Guatemala resonerar så klokt, när hon framför att
”Vi måste börja med oss själva, inte bara titta uppåt. Det handlar om att skapa lokala krafter som på sikt kan förändra”
Kräv öppenhet och transparens i praktiken och inte bara i högtidstalen. Demokrati betyder folkstyre.
Bilden har jag hämtat från demonstrationerna på Tahirtorget i våras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar