En förutsättning för att lyckas i politiken och öka människors tilltro till partiets politik är att förändra och stå för något nytt. Gudrun Schyman vågade utmana interna partistrukturer och förändra partiets politik. Under hennes ledarskap ökade förtroendet för vänsterpartiet och väljarkåren fördubblades.
Reinfeldt förstärkte moderaternas nyliberala inriktning, men förändrade framförallt partiets retorik. Det har säkert funnits ett motstånd i moderaterna mot dessa förändringar. Eftersom den faktiska politiken inte direkt har förändrats, men röstsiffrorna har ökat enormt, så har medlemmarna accepterat förändringarna.
Maud Olofsson har också genomfört stora förändringar i centerpartiet, men inte lyckats få fler väljare. Det är säkert ett skäl till att hon avgår. Dagens folkparti går nästan inte att känna igen som ett liberalt parti, men detta verkar bara påverka förtroendet för Björklund marginellt. Göran Hägglunds försök till att förändra kristdemoraterna är ganska misslyckade. Förändringar som miljöpartiets gamla språkrör genomfört har ökat andelen väljare. Juholt tycker jag är för tidigt att säga något om. Mona Sahlin fick aldrig något mandat att genomföra förändringar.
Det jag vill säga med denna lilla genomgång är att alla försök till förändringar i ett parti medför motstånd hos många partikamrater. Om partiledare inte vågar förändra eftersom många partimedlemmar vill ha samma politik som partiet alltid har haft, leder detta till stagnation. Jag är medveten om att medias subjektiva beskrivning av partierna och maktkoncentrationen inom mediavärlden spelar roll, men det är orimligt att skylla allt på media.
Många förändringar som partiledare gått i spetsen för tycker jag illa om. Däremot är jag övertygad om att vänsterpartiet behöver en ny partiledare som också vågar utmana sina egna partimedlemmar i några frågor. Visst måste hen också få vara nostalgisk. Vänsterpartiets politik av idag har utvecklat miljöpolitiken och djurrättspolitiken lite grann. Förslaget att införa ett tredje kön, hen, är spännande. Men i övrigt är vänsterpartiets politik knappast något annat än nostalgi. Det krävs mod för att lyckas som partiledare. Utveckla vänsterpolitiken och byt partiledare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar