Omvärlden

Jag får så många både positiva och negativa intryck när jag lyssnar på P1 och läser tidningar. Som alltid var Nina Björks krönika bra i God morgon världen. Hon beskriver att hon och alla andra som flyger inrikesflyg borde skämmas eftersom det skadar vårt klot med växthusutsläppen. Det är mycket bättre för miljön att åka tåg.

Inrikesflyg korta sträckor är på sikt omöjligt. Men flygresenärerna får istället höra att det är ansvarsfullt för miljön att ta med sig tidningen ut och lägga den i pappersåtervinningen. Det är lätt att låta bli att ta ansvar.
Miljöpartiet beskrivs nu som ett seriöst ansvarstagande, realistiskt och regeringsdugligt parti från att tidigare ha drivit flummigt plakatpolitik. Tidigare när partiet ställde krav på att minska konsumtionen och göra radikala förändringar i miljöpolitiken, framställdes partiet som oansvarigt och barnsligt.

När partier är oansvariga gentemot framtiden och hållbarheten på vårt klot framställs de precis tvärtom. Oansvarig tillväxtpolitik är normen i den svenska ankdammen. Härskarteknikerna för att alla partier ska hålla sig inom oansvariga ohållbara miljöramar och sociala ramar är starka. Det behövs fler och inte färre radikala förslag för att rädda vårt klot. Förändra normerna för vad som bedöms som ansvarsfullt.

Ett annat intressant inslag i samma program var jämförelsen mellan gripandet av Mladic och avrättningen av Bin Ladin. Mladic beskrivs som en brottsling vars gärningar ska rannsakas i en rättegång. Han hämtades av polis. Bin Ladin beskrevs som USA:s fiende och avrättades av militären. Jag tycker det finns hopp när folkrättsbrottslingar tvingas stå inför rätta och bli bedömda för sina handlingar i en rättssäker process istället för att avrättas som fiender.

Jag gläds åt att revolutionen i Egypten nu har lett till att gränsen till Gaza har öppnats. Människor slipper vara instängda. Och jag gläds åt att unga människor i Tunisien och i Egypten står på sig i sina krav på demokrati.

Idag har jag tagit en kort promenad till Årike Fyris med en kompis. Sedan kom min dotter med familj och uppvaktade på mors dag. Åkte med dem till mina barnbarns farmor och farfar som bor långt ute på landet. Satt och pratade i solen, åt god mat och hade det skönt. På väg till och från dem satt jag mitt emellan mina barnbarn och tittade och lyssnade i en fågelbok. Det var häärligt.

Är orkeslös. Har ett hopp om att morgondagens behandling ska ge snabb positiv effekt på min kropp.