måndag 30 maj 2011

Dagens Taxoterebehandling och lite om jobbet

I fredags fick jag med en burk betapred hem, för att börja äta kortison en timme före dagens behandling. Jag avskyr betapred för kortisonet gör mig uppvarvad. Min kropp är trött men jag har svårt att vila. Vet att det kan fungera helt annorlunda för andra kvinnor. Våra kroppar kan regera både identiskt lika och helt olika, precis som vi människor har både en massa likheter och en massa olikheter beroende på hur djupt hen jämför.

Kände mig illamående innan jag skulle dricka den sötsliskiga drycken. Jag kommer nog att fortsätta tjata om sänkt dos varje gång jag träffar läkare och sjuksköterskor. Det har blivit lite av min grej och jag känner mig nöjd varje gång jag lyckas pruta bort en tablett, trots att tabletterna är till för min skull. Trivs med min lilla barnslighet.

I morse tog jag 16 tabletter (8mg), ikväll 8 st, i morgon -morgon 8st och i morgon kväll de sista 4 tabletterna. Detta är färre än förra betapred- och taxotereomgången och då lyckades jag reducera dosen med minst 2 tabletter per gång.

Läste i Fria tidningen att diskrimineringsombudsmannen nu har granskat 10 landstings arbete med att förebygga diskriminering på arbetsplatserna. Samtliga planer var underkända. Jag är inte förvånad. Ett aktivt förebyggande arbete kräver mycket tid för att genomföra seriösa kartläggningar, besluta om konkreta mål och därefter aktivt arbete på varenda arbetsplats.

Efter morgonens cykeltur till Ackis och Taxoterebehandling tog jag bilen till jobbet. Den jämställdhets- och mångfaldsplan jag drivit framåt under lång tid behandlades på dagens samverkansmöte med fackföreningarna. Jag var föredragande. Förslaget blev positivt bemött.

Dessutom togs ett tilläggsbeslut i ett viljeinriktningsdokument, som innebär att aktiva åtgärder utifrån lagens krav ska vara en del i allt samverkansarbete inom vår stora förvaltning.

Känner att jag har stöd i mitt arbete från min högsta chef, vår produktionsdirektör, vilket är en nödvändig förutsättning för att planerna ska leda till faktiska förändringar i människors vardag. Reellt arbete med jämställdhet och mångfald leder alltid till mer eller mindre motstånd eftersom arbetet i praktiken handlar om att förändra gamla maktordningar och diskriminerande normer. Är glad och nöjd över att arbetet tagit ett nytt kliv framåt. Förslaget behandlas i Vård & bildnings styrelse 9 juni.

Varje gång jag känner att jag har bidragit till en liten ”positiv” förändring på mitt jobb känner jag mig glad över att orken räcker. Sådana här dagar får jag positiv energi av att jobba.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar