Fortsatt förnöjsam

Utöver att jobba lever jag balkongliv. När jag kommer hem från jobbet börjar jag ofta med att göra Yoga Nidra på balkongen. Därefter läser tidningen, bloggar och äter kvällsmat. I kväll fick jag matsällskap. En kompis ringde på väg hem, så vi blev två på balkongen. Lyxade med varsitt glas vin. Det är alldeles för sällan jag får spontanbesök. Det är så härligt när någon bara ringer för att kolla om det är OK att komma förbi. Tror nutidsmänniskans liv är alldeles för inrutat.

Jag har varit förkyld länge och ibland vaknar jagnav att hostan gör att jag har svårt att dra in luft. Bad därför att en läkare kollade mig för att se om jag hade lunginflammation. Hon lyssnade med stetoskop och det rosslade i vänster lunga. Ackis gör en bakterieodling och i morgon eller på fredag kommer svaret. Jag fick välja mellan att börja äta antibiotika direkt i måndags eller avvakta odlingen. Jag avvaktar odlingssvaret. Tänker att det är skönt om rosslandet beror på bakterier, eftersom jag är ständigt hes. Önskar få tillbaka min vanliga röst. Utöver att det låter ansträngt när jag pratar blir rösten så entonig och spänd. Mina röstproblem har medfört att jag inte varit på kören på länge. Hoppas, hoppas på att få tillbaka rösten.

För övrigt är jag stel i ryggen, men någorlunda pigg. Kanske, kanske hjälper cellgiftbehandlingen. Är i alla fall nöjd med att min läkare valde uthålligheten och att jag inte bytte behandling i måndags. Förnöjsamheten håller i sig. Nu trängde sig en Taubesång fram i mitt huvud som vi sjöng på min pappas begravning.

Så länge skutan kan gå

Så länge skutan kan gå,
så länge hjärtat kan slå,
så länge solen den glittrar på böljorna blå.
Om blott en dag eller två
så håll tillgodo ändå,
för det finns många som aldrig en ljusglimt kan få!

Och vem har sagt att just du kom till världen
för att få solsken och lycka på färden?
Att under stjärnornas glans
bli purrad uti en skans,
att få en kyss eller två i en yrande dans?

Ja, vem har sagt att just du ska ha hörsel och syn,
höra böljornas brus och kunna sjunga!
Och vem har sagt att just du ska ha bästa menyn
och som fågeln på vågorna gunga!
Och vid motorernas gång
och ifall vakten blir lång,
så minns att snart klämtar klockan för dig: ding-ding-dång!

Så länge skutan kan gå,
så länge hjärtat kan slå,
så länge solen den glittrar på böljorna blå.
Så tag med glädje ditt jobb fast du lider,
snart får du vila i eviga tider!

Men inte hindar det alls
att du är glad och ger hals
så kläm nu i med en verkligt sju sjungande vals!

Det är en rasande tur att du lever min vän
och kan valsa omkring uti Havanna!
Om pengarna tagit slut gå till sjöss om igen
med karibens passadvind kring pannan.

Klara jobbet med glans
gå iland någonstans,
ta en kyss eller två i en yrande dans!
Så länge skutan kan gå,
så länge hjärtat kan slå,
så länge solen den glittrar på böljorna blå.

Visst handlar texten om förnöjsamhet?

Bilden har jag hämtat på UOF:s webbsida. Ulf Florman heter fotografen