måndag 9 maj 2011

Dagens provsvar, hälsa och ikoner

Cancerfaktorn har fortsatt gå upp med ytterligare 30 procent. Nu är värdet 194. Några andra värden har också försämrats. Ett levervärde P-LD ligger för högt och även andra värden som indikerar canceraktivitet i mitt skelett. Frågade om jag inte borde byta behandling till Taxotere redan idag, men min läkare vill fullfölja även denna femte cellgiftskur och sedan utvärdera. 27 maj har jag nästa läkarbesök. Är orolig för att alla värden är ännu sämre då.

Skälet till att jag ska fortsätta med samma är att cancern följs på tre olika sätt
1. Olika röntgen och MRT
2. Min upplevda hälsa, om jag har ont etc
3. Cancerfaktorn

17 maj gör jag skiktröntgen (datortomatografi) och 24 maj MRT. Jag har inte specifikt mer ont. Däremot är mina muskler runt kotorna i ryggen mer spända. Mitt onda i högerhanden kan bero på annat än metastaser, men handen är mycket sämre. Jag använder högerhanden mindre och mindre, försöker skriva med vänsterhanden och musen till datorn har jag nu lagt över på vänster hand. Dessutom gråter jag mycket mer ofta. Och som jag skrivit cancerfaktorn har fortsatt i medelsnabb takt uppåt.

När jag skriver detta sitter jag på min just nu soliga balkong. Solen blir synlig vid tretiden och försvinner vid åttatiden. Värmen r skön och jag har klätt mg så att jag kan få färg på armar och ben. Mitt i allt elände är livet också gott. Tänker på människor som skäms över att de är sjukskrivna, som gömmer sig bakom fördragna gardiner och döljer sitt beroende av andra. Med regeringens sjukvårds- och arbetslöshetspolitik har denna grupp knappast minskat. Jag känner varken skuld eller skam över att jag delvis är sjukskriven, utan istället stolt över att jag tar hand om mig.

Tänker fortsätta säga att jag har sjukskrivit mig, ytterst medveten om att det är försäkringskassan som har makten. Vill tillbaka till ett samhälle där människor sjukskriver sig och blir respekterade för detta. Enda kravet borde vara om försäkringskassans tjänstemän ifrågasätter sjukintyget att två oberoende läkare efter att ha träffat patienten kan styrka att patienten, varav den ena läkaren bör tillhöra försäkringskassan. Tror att det ständiga ifrågasättandet av människors självbedömda hälsotillstånd gör många människor sjukare.

En av mina favorittavlor är en ikon. Fick den av en körkamrat på besök från Rumänien. Ikonen hänger så jag ser den från min säng. I dagens lokaltidning fanns en artikel om ikoner ”Som tystnadens på ett slagfält”. Min kropp är ett slagfält, men jag kan stundtals hitta en frid mitt i alltihop. Gillar ikonens genomträngande och uppfodrande, men samtidigt milda och medlidsamma blick. Hela artikeln är intressant och några ord känns särskilt tilltalande

”Kanske är det denna sublimitet, denna genuina strävan efter skönhet och andlighet som gör att det gamla ryska ikonmåleriet fortfarande äger en sådan sällsam kraft. Som om det gestaltade ett behov av helighet och vördnad inför det ogreppbara, vilket med modernitetens rationella sekularisering endast växt sig starkare. Ikonen talar rakt in i vår egen tid.” John Sjögren

Jag är en kanske alltför rationell person och därför behöver jag min ikon. En annan artikel handlar om att förnöjsamma människor lever längre. Jag gråter mycket, men känner mig samtidigt förnöjsam.

2 kommentarer:

  1. Hej följer dina inlägg, har själv cancer och är inne på mitt andra återfall. 2 år och 8 månader sedan jag fick min cancer. Du har så kloka tankar,. Hoppas att det lugnar ner sig med aktiviteten nu. Tänker på dig.
    Lisa

    SvaraRadera
  2. Hej Lisa
    Berätta gärna mer om hur du har det och hur du tänker. Du kan mejla direkt till mig uppsalafeminist@hotmail.com

    SvaraRadera