Har sovit dåligt i natt också. Hostat och snörvlat. Valde därför att ligga kvar i sängen i stället för att gå på ett möte klockan 09.15. Skönt att jag har flextid och dessutom ganska många övertidstimmar som jag kan byta mot ledighet.
Praktiskt arbete går i ultrarapid för mig, men oftast går det. Vid halv tolv klev jag upp och började göra i ordning balkongen. Var iväg och bytte däck på bilen strax efter ett. Därefter köpte jag lite jord och fler blommor. Butiken hade 18 literssäckar med jord, vilket passade mig utmärkt. 50 literssäckar blir alldeles för tungt och i onsdags när jag också handlade växter och jord fick det därför bli 8 literspåsar, eftersom det därutöver bara fanns 50-liters. Suveränt att hen kan välja mellan 50 liter, 18 liter och 8 liter. Detta gör att de flesta människor klarar att hantera åtminstone lättaste påsarna med jord.
Tömning och rengöring av gamla krukor, plantering och avtorkning av balkongen tog evigheter. Kände mig bitvis gråtfärdig för kroppen spjärnade emot och musklerna värkte. Bet ihop och tänkte: Jag ska bara…. Tänkte också att jag borde be någon om hjälp. Känner flera som jag vet jag kan fråga, men det är svårt att be om hjälp. Då blir det så tydligt att jag klarar och orkar så mycket mindre. Vill klara mig själv.
Sitter nu i min sköna säng och känner mig nöjd över dagens arbetsresultat. Har planterat en ny Peaceros, för fjolårets frös under vintern. Några gula fetbladsväxter har överlevt och eventuellt också kaprifolen. I övrigt är fjolårets plantor döda, så det har blivit nya plantor i alla krukor. Jag har blandat friskt överallt. På balkongen har jag amaryllislökar, gula och blålila penséer, blå lobelia, orange och gula lejongap, enkelbladiga tagetes, blåklocka, klematis, brandlilja, busktomat och körsbärstomat. När frostrisken är över tänker jag också ställa ut mina julkaktusar och pelargoner. Då blir det proppfullt.
Ryggen känns av, men det är skönt att nästan vara helt klar. Ska bara damsuga bort allt jag skräpat ner i lägenheten och på betonggolvet. Nedan ser du resultatet av ”kan själv”. Tack alla som erbjudit er att hjälpa mig, ni bidrar till att jag orkar mera genom den trygghet det innebär att veta att jag kan få hjälp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar