Ofokuserad

Har varit barnvakt åt mina två barnbarn under dagen. Det har varit jättemysigt. Den ena är två och ett halvt år och den andra snart fyra år. Tänker vad fort det går när man ser i backspegeln. Båda är intresserade av existentiella frågor, men framförallt den äldsta. Han frågar vad som händer när man dör. Svaret att det är skillnad på tanke/ den jag är och kropp/den jag finns i och att det är kroppen som blir för gammal och dör accepterades. Vi har också pratat om var man finns innan man föds och att man kan vara noll år gammal. Man kan ibland ha intressantare samtal med barn än med vuxna, för små barn vågar ofta fråga och är inte rädda för att berätta om hur de tänker.

Hoppas och tror att dagens barn får minde barlast med sig i livet i form av en massa onödiga tabun och begränsande normer. Pratade jämställdhet och mångfald med en av kommunens förskolechefer. De hade minskat ner sin gemensamma tid för planerande. Planera kunde de redan, så till det behövdes inte så mycket tid. Istället använde de mer gemensam personaltid för reflektion. Tänk om fler tänkte så. Istället för att planera en massa görande så får man tid till att reflektera över varför man gör som man gör. Och hur man vill förhålla sig till olika skeenden.

Jag döpte denna blogg till ofokuserad för sådan kände jag mig när jag satte igång. Nu känner jag mig mer fokuserad. Tror att det var tankarna på mina barnbarn som satte igång mina reflektioner.