Mitt minsta barnbarn på drygt två år sover i sin säng och. Jag är barnvakt till i morgon. Det är så härligt att få umgås med ett litet barn, när man inte har några andra måsten samtidigt. Jag njuter av att tillsammans med henne få koncentrera mig på livet just här och nu. Känner att jag har mycket att återlära av mina barnbarn. Jag är alldeles för mycket i nästa sak jag ska göra och glömmer ibland bort livet som det är just i stunden.
På eftermiddagen har jag pratat om jämställdhet, mångfald och likabehandlingsplaner inför skolpersonal från två grundskolor. Jag trivs med att stå och prata inför andra, när jag känner att jag når fram med det jag vill förmedla. Hann inte med alla PowerPointbilderna men det gör inte så mycket. Viktigast var att förmedla en känsla och lust att vilja arbeta med dessa frågor. Och så lite kunskapspåfyllnad. Det gick bra, vilket gjorde att jag med tillfredställelse cyklade hem i det soliga höstvädret.
När jag tittar ut genom fönstret ser jag två röda lampor och en upplyst skylt från en byggkran 150 meter bort. I övrigt är det kolsvart. Har en klocka som tickar svagt, datorns fläkt surrar och jag hör ibland motorljud från någon enstaka bil. I övrigt är det tyst. Fredagsfrid.
Den gula kattfiguren har jag kvar i ett fönster, men katthonan Pepsi fick bo kvar hos en granne när jag flyttade till lägenhet. Saknar ibland en katt, för de har precis som små barn en förmåga att förmedla att livet är viktigt här och nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar