måndag 19 juli 2010

Glömska och andning

När jag packade min väska inför 2-timmarsbehandlingen med cellgifter idag, så glömde jag glasögonen. Detta beror nog framförallt på att jag ändrade mina rutiner. Jag tog inte med någon handväska, vilket jag alltid brukar. Där satt jag alltså i min säng på ODA (onkologiska dagvårsavdelningen) utan möjlighet att läsa det jag planerat. Jag fick i stället mer tid till att lyssna på musik och reflektera över olika saker, bland annat över det här med glömska.

Jag glömmer namn, även på människor jag känt länge. Likaså tappar jag ord och säger fel. Dessutom har fasta rutiner blivit viktigare. Om jag inte borstar tänderna och tar min medicin på samma sätt varje morgon, så blir jag osäker på om jag verkligen har borstat tänderna/tagit min medicin. Har alltså problem med närminnet.

Detta är välkända problem hos många 55-plusare, så många säger till mig att det har med åldern att göra. Jag är inte så säker. Det har säkert delvis med åldern att göra men jag tror att det också kan bero på alla cellgiftbehandlingar jag gått igenom. Och på stress.

En vän till mig som fått ännu tuffare behandlingar med cellgifter men bara under ett halvår, har fått det fastställt genom en undersökning att hennes glömska troligen har med cellgifterna att göra. Jag har skrivit om henne tidigare Avundsjuka.
Min hjärna kan alltså också vara påverkad, men jag behöver inte veta. Oavsett det handlar om skador eller ålder, så tror jag att jag kan påverka minnesfunktionerna genom att undvika stress och träna hjärnan. Nu när jag har semester och därmed mindre krav och färre rutiner ökar glömskan.

Jag tror att utöver koncentrationsövningar och rutiner så kan yoga och meditation hjälpa mig. En viktig del i yoga är andningen. En andningsövning som jag tror hjälper är växelandetaget (Nadi Shodana). Det har jag gjort många gånger, men ger mig sällan tid att göra. Blev påmind om denna andningsövning både på yogaretreaten och från en artikel i dagens lokaltidning.

Blir också påmind om hur bra det är att vara medveten om sin andning, varje gång jag ska få cellgifter. Varje gång sjuksköterskan ska sticka in nålen i min *portacut (eller hur det nu stavas) så säger hon ”Ta ett djupt andetag”.

*En portacut är en central venkateter, som under operation läggs in i en central ven och används till injektioner, infusioner, transfusioner och blodprovstagning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar