En av mina vänner har nog blivit fri från sina metastaser. Det känns fantastiskt roligt att möjligheten finns även för oss metastaspatienter. Min väns metastaser i skelettet upptäcktes ganska snart efter att hon behandlats med cellgifter för sin bröstcancer. Hennes medicinska situation var väldigt svår, men läkarna kom fram till att de skulle pröva med benmärgstransplantation och väldigt genomgripande cellgiftsbehandling. Hon isolerades efter behandlingen och kroppen blev extremt slutkörd. Detta är nu 10 år sedan och hon har inte fått några återfall. Visst är det underbart.
Samtidigt kan jag känna mig avundsjuk. Jag vill också bli frisk. Och jag tror det är viktigt att erkänna de avundsjukekänslor som poppar upp. Det är inte konstigt att jämföra sig med andra och önska att man var i deras sits och slapp sina egna bördor. När jag synliggör min avundsjuka så blir den ju inte heller så hotfull för mig och för andra. Då kan jag också skratta åt den.
Hej hej! Hittade nyss din blogg. Även jag kämpar mot cancer och behandlas just nu med taxotere + epirubicin. Ser att du fick samma behandling -99. Jag ska ha minst 8 såna här behandlingar som det ser ut just nu. Fick min 4:e i torsdags. Hur mådde du av de cellgifterna? Första behandlingen tycker jag gick bra, men tyvärr blir det värre för varje gång.
SvaraRaderakram Linda
Hej Linda
SvaraRaderaJag svarade dig 9 mars, men det försvann visst. Det är lite trassligt att skriva kommentarer på den här bloggen.
Svar på dina frågor:
Jag blev tröttare och tröttare efter varje behandling, när jag fick samma behandling som du nu får. Jag fick totalt 9 behandlingar och den sista fick jag med lägre dos, för då kändes det som jag inte skulle orka full dos. Kändes som om jag skulle ge upp då.
Som jag minns det var tredje och fjärde dagen värst. Brukade hämta mig efter 5 dagar och åka till jobbet. Den våren köpte jag bil.
Utöver tröttheten hade jag mest besvär med att inte få sova när jag åt Betapred. Immunförsvaret gick ner efter första behandlingen, så jag fick feber och låg inne på avdelning några dagar. Sedan fick jag immunstärkande sprutor som hjälpte, så att immunförsvaret klarade infektioner.
Hade alltså inga direkta besvär utöver tröttheten. Minns att hjärtat klappade ganska stressat någon gång efter fjärde omgången, så jag fick göra ECG. Det visade inga problem, så hjärtklappningen var nog egen stress.
Jag återhämtade mig ganska snabbt efter avslutad behandling. Började medicinera med tamoxifen. Var uppe i fjällen i augusti och orkade med både fjällvandringar och Tai Qi Qigongkurs.
Hör gärna av dig igen om du har frågor eller vill berätta om din situation.
kram Britt