som du tror är tryggheten i ditt liv.
Öppna dina knutna händer,
befrukta jorden med frön från ditt liv.
Vänta tomhänt att sommaren ska komma,
betrakta din trädgård och bjud in alla kringströvande människor.
Byt verkligheter med varandra – skydda inte ditt jag så att du glömmer dig själv och blir glömd av andra.
Ur Dikter i mörk och ljus av SIV ARB, Norstedts 1975
Denna dikt hittade jag i bröstcancerföreningens tidning. Den slår an strängar i mig som jag inte riktigt kan sätta fingret på, så jag tycker om den, samtidigt som budskapet på ett sätt låter alldeles för enkelt. Det finns skäl till att man också måste skydda delar av sin sårbarhet.
Denna bild är vävd av min vän Berith Sahlström
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar