Läs inte mer om du vill slippa mer eländesbeskrivningar om min dagsform, för denna text är varken djup eller allvarlig.
Jag är åter i sängläge med illamående. I bilen hem från jobbet var jag nära att kräkas. Fick koncentrera mig på att hålla tillbaka kräkreflexerna.
Följande har hänt sedan gårdagens blogg. I går kom jag i säng ca klockan 24, efter att ha ägnat åtskilliga timmar åt strulande datorer och telefoner. Kände mig ursinnig över elektronikstrulet och uppvarvad av kortisonet. Det hade ingen betydelse att kvällen blev sen. Kunde ändå inte somna när jag väl var i säng. Prövade allt, inklusive spikmattan, men inget hjälpte. Hörde grannarnas klocka slå både ett och två. Somnade nog till vid halvtre, men var vaken igen strax efter klockan fyra. Slumrade in några korta stunder men hade koll på klockan både vid 5, 6 och halv 7 när klockradion startade. Slumrade igen till klockan 7 då jag gick upp, fortfarande uppvarvad.
Var inte direkt pigg, men ganska energisk så jag började jobba hemifrån med en rapport klockan 8.15 som jag ska skriva om jämställdhet. Klockan tickade på snabbt och strax efter klockan 12 åt jag alldeles för mycket uppvärmd mat. Fortsatte sedan jobba med god koncentration från min lyxiga säng med min lilla dator i famn. Hade planerat åka till jobbet direkt efter lunch, men eftersom skrivandet flöt på bra, så förblev jag i sängen till strax efter klockan två.
När jag skulle göra mig i ordning var jag alldeles skakig. Sa till mig själv: Britt nu tar du hand om dig, för du har ju ändå inga viktiga tider att passa.
Bestämde mig alltså för en halvtimmes vila. Sedan fick det bli bilen till jobbet för jag hade inga krafter att cykla. Det hade bara varit fånigt med cykling, när bilen finns i garaget och jag bara behöver ta hissen ner. Var på jobbet halv fyra. Trött, törstig och ganska eländig och konstig i magen. På vägen hem kom sedan kräkreflexerna och det blev att ställa sig över toan direkt när jag kom hem.
Och nu ligger jag alltså här igen i min lyxiga säng och har bestämt mig för att skippa kören i kväll. Bloggar istället och går ut på Facebook.
Följetången fötter: Går normalt, men en lilltå trasslar. Byter kompresser indränkta med Alsolsprit flera gånger om dagen.
För övrigt har jag kommit på ytterligare ett möjligt skäl till magtrasslet: Cancer i buken, i lever eller bukspottskörtel. Detta tror jag egentligen inte på men känner man sig eländig så gör man.
Hoppas att fler människor har tid och möjlighet att ynka sig själva. I lagom doser tror jag det ger energi: Särskilt när man som jag har tillgång till bra sjukvård, bra boende och många valmöjligheter.
Hej. Det där lät inte kul! Kan du ha fått vinterkräksjuka? Ringer dig i morgon så jag får höra om det gått över! Hoppas du kan sova i natt. Kram Karin.
SvaraRaderaTack för samtal i morse. Det var inte min mening att oroa. Bara tillåta mig lite dagselände
SvaraRadera