Bara lite nuläge

Har varit lite nervös inför hur jag ska må efter måndagens cellgiftdos. Hittills har det gått riktigt, riktigt bra. På väg ner i tröttheten, men står fortfarande på bena. Har orkat mer än jag förväntat.

Kanske beror relativt bra hälsoläge på fler förebyggande mediciner. Utöver tidigare medicinering tar jag också

·         1 mg Kortison varje morgon för att minska tröttheten

·          två Primperan varje morgon mot illamående

·          Molipect varje kväll som innehåller Bromhexin för att göra slemmet i luftvägarna mer tunnflytande och lättare att hosta och Efedrin som vidgar luftrören och verkar avsvällande på slemhinnorna.

 Jag är alltså fullproppad av läkemedel och cellgifter. Tror att det hjälper mig, men tar bort varje medicin när jag tror mig klara mig utan den.

 Ett ordspråk är att ”En aldrig ska säga Hej förens en hoppat över bäcken”, men jag gör det ändå.

Hej, hej, hej! En måste våga utmana negativa förväntningar.

Ängsklocka, en av mina vilda favoriter som jag planterade i min gamla trädgård