söndag 11 mars 2012

Makt, demokrati och politiken

Jag har många gånger skrivit om normer som begränsar. Normer ser olika ut i olika sammanhang, men det är alltid människor i normens mitt som har makten att sätt gränser för vilka beteenden och åsikter som ska tolereras. Detta är för mig särskilt tydligt i politiken, där dagens normer framförallt sätts av moderaterna i samverkan med media.

Den socialdemokratiska högerinriktade ledningen sätter normerna för socialdemokraternas politik. Socialdemokrater som går för långt till vänster utsätts för olika härskartekniker, av såväl det borgerliga normsättarna som av högerpartikamrater.

Jag uppfattar det som att nuvarande socialdemokratiska ledning har återgått till sin tidigare högerinriktade politik, där en ska samverka med kapitalet. Det är därför socialdemokraterna är så tysta om vapensamarbetet med Saudiarabien.  Samarbetet med den svenska vapenindustrin är viktigare än riksdagsbesluten. Tycker att det var bra att Reinfeldt delvis angav det svenska motivet till detta samarbete, svenskt välstånd och svenska jobb är viktigare än riksdagsbeslut och mänskliga rättigheter i andra delar av världen. Det han inte nämnde var försvarsindustrins ointresse att ställa om sin produktion.

Önskar att regeringen följde vänsterpartiets linje och istället för att hålla vapenindustrin under armarna började stödja produktion som använder resultaten av svensk miljövänlig energiforskning.

Tyvärr gäller det att följa gamla normer för att bli ett stort parti i svensk politik. Moderaterna växte när de låtsades stå för den socialdemokratiska välfärdspolitiken. Nu har de lyckas förändra normerna mot ökade inslag av morötter och piskor när det gäller framförallt medel- och arbetarklass.

En norm är att inte prata om makt. Makt ska osynliggöras och istället ska en låtsas att alla har lika möjligheter.

I går var jag på några seminarier som anordnats för att uppmärksamma internationella kvinnodagen. Först lyssnade jag på Sissela Nordling Blanco, talesperson för F!. Sissela pratade om intersektionalitet, feminismen och antirasismen. Hon pratade konsekvent om makt. Det går bra när en inte finns med i de parlamentariska församlingarna. Hennes föreläsning bygger på forskning. Det gör inte svensk politik om makt och demokrati. Skulle Sissel hållit sitt anförande inför en parlamentarisk församling skulle hon ha utsatts för många härskartekniker, för att påverka henne att tiga om maktfrågor. Det har jag blivit utsatt för när jag pratat om maktdelning och klassamhället.

Efter detta föredrag lyssnade jag på en debatt om vad Uppsalas politiker gör för att leva upp till Kvinnokonventionen, Peking överenskommelsen och fler FN-beslut om kvinnors rättigheter. I detta rum nämndes inte ordet makt. Kristdemokratiska kommunalrådet Ebba Busch pratade t ex om bemötande. Det är kvinnors och mäns attityder som ska förändras för att Sverige ska bli mer jämställt. Patriarkatet ska alltså få fortsätta sätta normerna för vilka som ska ha makt och inflytande.

För några dagar sedan kritiserade jag mitt eget parti på denna blogg för att det finns så mycket motstånd mot att utveckla politiken utifrån aktuell forskning och att arbeta med demokratifrågorna Kritiken avsåg inte min egen partiförening utan partiet i sin helhet. I Uppsala har jag fått stöd för de motioner jag skrivit om demokrati och makt. Uppsalas partiförening har också bidragit till att klimat- och miljöpolitiken nu överordnas tillväxten.

Jag vet att det är svårt att förändra innehållet i politiken och istället för att bygga den på ett ”vi” och ett ”dom” synliggöra maktfrågorna. Likaså att alltid relatera demokratifrågorna till maktfrågor. Demokrati handlar framförallt om maktdelning och inte om onda och goda människor, men enligt dagens politiska normer ska detta osynliggöras. Någon måste börja så heja F!.

2 kommentarer:

  1. Hej! Tänkte bara säga hur glad jag är att jag hittade din blogg. Jag är 17 år, och min mamma fick bröstcancer för tre år sedan. De opererade bort hennes bröst, och för en månad sen fick reda på att hon har metastaser i hjärnan och pyttesmå (knappt synbara) i levern - obotligt men det kan hållas i schack rätt länge säger dem. Kändes som om hela min värld föll samman. Min pappa dog för några år sedan, även han i cancer, och vet inte hur jag ska orka en gång till. Men din blogg gav mig massor med hopp om att mamma ska få leva länge till, hon är trots allt väldigt pigg. Hoppas det går bra för dig också. /Klara

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Klara för att du hör av dig. Och vad bra om min blogg är ett stöd för dig. Hoppas din mamma får behandlingar som håller cncern i schack länge, länge. Förhoppningsvis kommer det också mediciner som botar framöver,
      KRAM
      britt

      Radera