lördag 20 augusti 2011

Beslut, maktordningar och genomförande

När jag var ny i kommunfullmäktige i Uppsala, blev jag väldigt glad när det blev en majoritet bakom vänsterpartiet förslag. Att ha varit med och påverkat innehålet i en att-sats gjorde det meningsfullt att lägga en massa tid på kommunalpolitik tänkte jag. Sedan har jag insett att det kan vara stora skillnader mellan beslut och genomförande. Det är ganska vanligt att beslut inte genomförs och orsakerna kan variera.

Ett skäl kan vara brist på kunskap, så att dem som ska genomföra besluten missförstår avsikterna. Ett annat att det finns brister i byråkratin så att tagna beslut inte sprids till dem som är ansvariga för genomförandet. Ett tredje skäl kan vara brist på prioriteringar hos beslutsfattare vilket gör att tid och resurser inte räcker för att genomföra alla beslut. Och ett fjärde informella maktstrukturer.

Brist på politiska prioriteringar var nog den viktigaste orsaken till att tagna beslut inte genomfördes när jag var ny i politiken. Idag är politiska församlingar betydligt mycket tydligare i sina prioriteringar för att möjliggöra att besluten också genomförs.

Vanligaste orsaken till att beslut inte genomförs tror jag är kombinationer av olika saker, men det vanligaste skälet är nog informella maktstrukturer. Personer på ledande och ansvariga befattningar gör helt enkelt passivt eller aktivt motstånd mot av politiken fattade beslut. Jag har erfarenhet av alla dessa fyra skäl till att beslut inte har genomförts.

När det gäller riksdagens beslut så är det ganska vanligt att intentionerna i olika lagar bara påverkar samhället marginellt. Jämställdhetslagen från 1991, som nu överförts till nya diskrimineringslagen, har knappast minskat lönediskrimineringen mot kvinnor, trots att det är en bra lag.

Miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999 och är en samordnad, breddad och skärpt miljölagstiftning för en hållbar utveckling, står det på naturvårdsverkets webbsidor.

I miljöbalken finns straffbestämmelser avseende miljöbrott, artskyddsbrott, vållande till miljöstörning, otillåten miljöverksamhet, bristfällig miljöinformation m.m. Men hur många har blivit dömda? I miljöbalken finns också de allmänna hänsynsreglerna och regler om hur mark och vatten ska användas för att främja en hållbar utveckling, men hur mycket har detta förbättrat vår gemensamma miljö?

Riksdagen har antagit en sexualbrottslag som ska ge barn ett starkt skydd mot att utnyttjas sexuellt av vuxna. En 14-åring som blev våldtagen av flera män, vars fall prövats av tingsrätt, hovrätt, RÅ och i någon mån även av HD, är enligt rättsväsendet inte ett brottsoffer. I tingsrätten dömdes två män som hade ”haft sex” med 14-åringen för våldtäkt mot barn, men hovrätten friade samtliga med motiveringen att dessa vuxna män inte insett – och inte haft skälig anledning att anta – att hon var under 15 år.

Stockholmspolisen avvisade förra året 45 romer, de flesta gatumusiker. En hänvisade till tiggeri och dagdriveri - trots att det inte är olagligt och trots att alla européer har rätt att vara i Sverige i tre månader utan krav på försörjning.

Lagarna har inte blivit det verktyg för att åstadkomma förändringar som varit avsikten. Och jag tror det är ganska vanligt att intentionerna i politiska beslut inte verkställs. Har tidigare bloggat om en avhandling, vars slutsatser är att när den politiska ledningen blev mer jämställd så ökade tjänstemännen sin makt.

Kvinnors ökade formella deltagande i den aktuella kommunen åtföljdes inte av verklig makt, eftersom den informella makten var osynlig och manligt könskodad. Enligt pressmeddelandet från Linköpings universitet kan frågan om makt och genus inte förstås utifrån individuella perspektiv. Det handlar om system och strukturer, vilket innebär att enbart kvotering inte kommer att leda till ett jämställt politiskt samhälle.

Det är mot bakgrund av mina erfarenheter och många avhandlingar, artiklar och radioinslag som jag tycker det är viktigt att granska hur de informella maktstrukturerna fungerar i vardagen. Osynliga maktmodeller måste synliggöras. Det gör en bäst genom att tänka intersektionellt och arbeta normkritiskt.

Det är ingen slump att polisen i strid med rådande lagstiftning avvisar romer och misshandlar manliga utslagna alkoholister till döds. Det är ingen slump att män som våldtar ett barn inte blir dömda, eftersom flickan som utsattes är begåvningshandikappad och rom. Det är ingen slump att det är svårare för kvinnliga ordförande att få sina beslut genomförda och det är ingen slump att när vänsterpartiet har drivit igenom ett beslut så är det svårare att få beslutet genomfört. Det handlar om osynliga maktordningar utifrån hudfärg, kön, klass, funktionsnedsättning m.m. Det räcker alltså inte med att ta bra beslut i de parlamentariska församlingarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar