Kände mig eländig i morse när jag vaknade. Ville bara ligga kvar i sängen. Orkeslös. I går kväll kände jag en svaghet i ryggen, (nästan ryggskottkänsla) och den kvarstod i morse, liksom svagheten i handen, pirr i händer och fötter. Var ledsen.
Kom varje fall i gång. Gjorde mig i ordning och cyklade iväg till körövningen inför kvällens föreställning. Under repetitionerna satta jag mig så ofta jag kunde och vilade. Var orolig för att kroppen inte skulle hålla hela eftermiddagen och kvällen.
Det gjorde den. Känns skönt att det gick. Kändes till och med som om jag hade krafter kvar när vårt framträdande var klart. Stannade en stund och tog ett glas vin.
Till generalrepetitionen klockan fyra kom min dotter med familj. Njuter av att se mina två barnbarn och få vara med dem en liten stund. Min bror var sedan med på föreställningen på kvällen vilket också var roligt. Känner mig riktigt glad nu när jag är tillbaka hemma.
Undrar över alla olika saker som händer i min kropp. Vad beror på cancer, vad beror på stress, vad beror på biverkningar efter cellgiftet och vad beror på trötthet efter sista kuren. Försöker minnas hur det varit förut, men det är så svårt att jämföra nu och tidigare. Kan i varje fall känna igen nästanryggskottskänslan från slutet av nittiotalet innan mina metastaser upptäcktes, så det är inget nytt. Tröttheten och framförallt orkeslösheten har jag känt många gånger när jag fått starkare cellgifter än nu. Pirret i händer och fötter och svagheten i handleden kan jag däremot inte minnas att jag haft tidigare.
Har tagit tre stycken 400 mg Ipren under dagen. Det kan vara ett skäl till att jag inte känt av nedre bäckenet. Men jag hoppas förstås på att det beror på att cellgifterna hjälper. Nu ska jag snart sova och i morgon är jag inställd på att gå och måla akvarell. Längtar efter att träffa alla akvarellmålarvänner.
Här hade vi vår konsert idag. Innan kvällskonserten åt vi och gästerna mat. När vår konsert varslut spelade ett band och det var dans. Kul med feststämning och många glada och trevliga människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar