Dessa frågeställningar fortsätter jag att fundera kring. Hade ett samtal med en vän om hur mycket vi påverkar våra kroppar genom att bestämma hur vi mår, var vi har ont, om vi kommer att fortsätta ha ont på samma ställe osv. Vi var nog överens om att det går att påverka, men att en viktig förutsättning är att inte ställa krav på sig själv eller skuldbelägga sig. Tankens kraft har betydelse, men det kan ibland vara omöjligt att styra över sina tankar.
Jag har fortfarande ont i min rygg och känner ibland en uppgivenhet över att mitt ryggonda ska fortsätta på ett sådant sätt att jag inte kan gå på jympa och att kroppen sakta ska brytas ned tills jag är ett kolli, som är helt beroende av andra.
Bestämde mig för att inte jympa idag, utan lyssna in min rygg, på ett accepterande sätt. Som jag tidigare skrivit så sker det förändringar i var jag har ont och hur ont jag har. Tänker att jag ska försöka fortsätta att känna in dessa förändringar istället för att i tanken låsa fast en plats där det gör ont. Tror att om jag bestämmer exakt var jag har ont, så har jag fortsatt ont på den platsen. Tänker att mina tankar påverkar musklerna och därmed cirkulationen i kroppen. Spända muskler låser in smärtan och försvårar kroppens tillfrisknande oavsett orsaken till smärtan är diskbråck, metastaser eller smärta pga stress.
Tycker att jag är lite bättre nu och tror nog på fortsatt jympa. Ser också fram emot att träffa en sjukgymnast nästa vecka och få vägledning i hur jag ska träna. Tror inte att det är bra för mig och låter nu bli att göra yogarörelsen Uttanasana , men få se vad sjukgymnasten säger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar