I går lyssnade jag som alltid på söndagarna på God morgon världen på P1. Ulrika Kärnborg hade en mycket bra krönika om positivt tänkande, där hon tydligt lyfte fram avigsidorna. Strukturella frågor åsidosätts och individen blir lämnad ensam med sina problem. Lyssna genom att gå till P1:s och God morgon världens hemsida.
Jag blev för ca 10 år sedan rekommenderad att läsa en bok av dr Simonton, som påstod sig kunna se på sina cancerpatienter vilka som skulle överleva, för att de tog sig an sjukdomen på ”rätt sätt”.
Jag tror att levnadsvanor delvis påverkar sjukdomsförloppet, men framförallt beror sjukdomens utveckling på när behandlingen sätts in, vilken behandling man får och hur den individuella cancer man drabbats av låter sig påverkas av behandlingen. Man kan också delvis förebygga att drabbas av cancer genom sina levnadsvanor, men det finns inga säkra skydd för individen. Detta har jag också skrivit om under rubriken ”Hur mycket kan jag påverka min hälsa”.
Simonton lyfte fram en del övningar han ansåg man borde göra och jag blev delvis illa berörd av att läsa boken. Alla dessa böcker och behandlingar om hur man ska förhålla sig till sjukdomen tror jag framförallt beror på människors rädsla att själva drabbas. Man vill helt enkelt att en cancerpatient ska kunna bota sig själv. På så sätt kan man skydda sig från den egna dödsångesten och tjäna pengar, medan cancerpatienterna också får en känsla av skuld att släpa på . Detta ligger farligt nära fanatiska religiösa samfund, där en sjukdom är Guds straff. Att sprida rädslor och skuldkänslor kan ge makt över andra människor.
För övrigt har jag fått behandling idag och sedan jobbat fram till kl 17. I morgon har jag två viktiga möten på jobbet, där jag är föredragande. Båda mötena handlar om jämställdhet och likabehandling och jag hoppas på bra beslut, som kan ligga till grund för mitt fortsatta arbete som samordnare för jämställdhet och mångfald inom Vård & bildning.
Var ganska trött när jag kom hem, gjorde lite Yoga Nidra, fixade lite sallad och nu sitter jag i sängen och bloggar. Känner lite i mina knän av dagens Caelyxbehandling. Lederna är nog lite påverkade och irriterade av giftet jag utsätts för. Tror att cellgiftet slår ut många cancerceller och känner mig inte orolig för den närmaste framtiden. Igår fick jag hjälp att fixa flygbiljetter åt mig till min körs resa till Bordeaux 17 juni. Det ska bli roligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar