torsdag 8 april 2010

Om optimism och kronisk sjukdom

När jag fick beskedet att jag hade metastaser i skelettet påtalade en av läkarna, som jag då hade att min cancer nu var kronisk. Sedan har jag också fått höra att jag får palliativ vård. Detta betyder att jag inte kan bli frisk och att behandlingarna bara lindrar, inte botar. Jag tycker det är riktigt att jag får informationen att det idag inte finns några vetenskapligt beprövade metoder som kan bota den cancer jag har, men det är onödigt att använda så bryska ord. Vi har alla människor en sista dag i detta liv och vad som händer sedan vet ingen. Om sjukvården gör en bedömning att man inte har så långt kvar att leva, så är det däremot viktigt att få den informationen, även om ingen kan veta exakt hur länge heller. Jag tycker däremot att sjukvården ska informera mig hur jag ska göra för att leva så bra och så länge som möjligt. Det skulle vara värdefullt med mer information om hur jag kan behålla en god hälsa.

I övrigt är jag en optimist. Varje kväll när jag går och lägger mig, så tror jag att mina fötter ska vara bättre nästa dag. Så det bestämmer jag mig för att de är i morgon, för i morgon behöver jag gå mycket.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar