Idag blir det två inlägg på denna blogg.
Halva torsdagen och nästan hela fredagen har jag tillbringat i sängen. När jag äntligen bestämde mig, så kändes det bra. Hade förstås gärna deltagit i allt jag planerat för denna vecka, såsom
• att se en teaterpjäs om jämställdhet på jobbet i torsdags
• deltagit i ett jämställdhetsnätverk idag på förmiddagen, som jag initierade starten av i höstas
• deltagit på ett etiskt seminarium idag på eftermiddagen, som jag varit med och planerat
• deltagit och pratat på ett torgmöte om antirasism vid sextiden idag som jag varit med och planerat
• deltagit i ett seminarium under rödgrönt akademiskt forum i morgon som jag varit med och planerat och ansvarat för innehåll och kontakter
Denna vecka har det alltså varit gott om aktiviteter som jag haft ett stort ansvar för att de genomförs och som jag nu får skippa. (Fullt så mycket brukar det inte vara.) Vad skönt det är att det finns så många andra som kan när jag är sjuk. Och vad nöjd jag känner mig över att ha kraft till att initiera och bidra till många spännande och för mig viktiga aktiviteter. Är framförallt mycket nöjd med att inte bara ha identiteten cancersjuk. Vill ibland bli ömkad för min sjukdom, men vill framförallt bli behandlad som en kapabel människa, med en mångfald av både starka och svaga sidor. Precis som alla andra människor. Det finns inga människor som bara är svaga och sjuka.
Hoppas dessutom att förkylningen är så pass bra, så att jag kan vara barnvakt åt mitt yngsta barnbarn i morgon eftermiddag och natten som följer. Det längtar jag efter. Min dotter ska ha 30-årsfest i morgon kväll.
Varma hälsningar!
SvaraRadera