Har sovit bra i natt. Det var första natten på länge som jag inte vaknat och legat vaken länge p.g.a. hosta. Däremot kände jag mig ovanligt trött och ynklig när jag väl vaknade. Tog Ipren för att bli av med huvudvärk och ont i rumpansmärta. Klockan elva tog jag tåget för en inköpsresa till Vamlingbolaget i Stockholm tillsammans med en kompis.
Anlände sent till stationen. Underligt att morgnar när jag har mycket tid till förfogande är jag ute i sista minuten. Skämdes lite över att jag faktiskt kunde ha missat tåget trots att jag hade gott om tid. Det hade känts pinsamt mot min kompis och eftersom resan var efterlängtad.
Känner mig mycket nöjd över mina inköp. Har fyllt på min garderob rejält. Blir skönt att ha lite mer att välja på när jag ska till jobbet på måndag. Har i princip gått i två olika kläduppsättningar under hela hösten, varav du ser den ena på det nya foto jag lagt ut på mig.
Läste Lisa Irenius krönika i lokaltidningen i morse. Den handlade om den nya censuren som jag tidigare berört, när jag skrev om makten över media. Hon citerar bl.a. reportrar utan gränsers rapport över pressfriheten 2010. Rapporten ”varnar för att den europeiska modellen för yttrandefrihet håller på att försvagas. Om inte EU tar sig samman, riskerar unionen att förlora sin världsledande ställning ifråga om respekt för mänskliga rättigheter. ”
Någon vecka före jul kände jag mig ganska eländig och skrev ner det jag kände i mer poetisk form. Nu har jag läst igenom och här kommer ett litet exempel från det jag skrev.
Tårar rinner
Jag skriver och tårar rinner.
Rinner för vem, för mig, för dig, för eländeskänslorna, för kraftlösheten, för en svag högerhand, för allt jag vill som inte blir, för högerpolitik och svält, för rädslor och ännu mer rädslor i värden.
Rädslor som leder till murar, och ännu mer rädslor och klyftor och avstånd och att inte bli mer förminskad än någon annan, rädslor att inte vara sämst, att inte verka svag, att, att att ..
Jag vill knöla ner alla onödiga rädslor i en säck.
Dina rädslor och mina rädslor och världens alla rädda människors alla rädslor ska ner i säcken. Kanske slutar tårarna att rinna.
Hur blir världen utan alla människors alla rädslor?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar